Transplantationsdagen - Dag 0

Daniel smög in och tog blodprov kvart i 5, och vid 7 var det dags för morgonprover, dusch och en Primperan för att klara frukosten. Efter koll av mun och klassa illamående och smärta kom Anna-My med Mycostatin som jag ska skölja en minut med och svälja fyra gånger per dag mot svamp i mun, tarmar och mage.

Dr Johan kom på ronden, och berättade att det inte var några virus i kindens insida, utan det är normala biverkningar. Det är lite sårigt på fler ställen i munnen och i halsen nu, men så brukar det vara. Jag säger till om det gör för ont så får jag något mot det, men än så länge är det inget som hindrar. Blodproppen är oförändrad eller något bättre. Lungorna låter bra. Dom vita och neutrofila blodkropparna är nere på 0,6 nu, så i morgon blir jag säkert isolerad (gränsen är 0,5). Det blir ingen större skillnad, bara att jag inte får gå ut i korridoren eller ut på vardagar före 18 och att jag måste byta kläder oftare och tandborste och sånt.

Jag passade på att gå ut en sväng i solen, och gick en runda med pauser på diverse parkbänkar. Kallt men skönt! Hemma igen var jag lös i magen - också det väntat.

Sjukgymnasten Ellen tittade in, och jag frågade om man får ha gåstavar. Det får man, och dom har det här, så hon hämtade och ställde in ett par åt mig. Det ger ju lite rörelse åt överkroppen, och är man matt eller yr kan man je stödja sig på dom!  J

Dom snodde ihop en omelett till lunch idag också, och det gick bra. Jag kollade på TV och spelade wordfeud med donatorn som ligger 2 trappor ner och blir "skördad". Det går som en dans verkar det.

Helena kom för lite mätningar, och PRAOen tog upp fikabeställning. Te och nybakad citronkaka med grädde! Nu har illamåendet sjunkit undan ytterligare något, så det är jättegott!

Anna-My kom och pratade sond. Hon har förberett mig tidigare att det är något man måste ta ställning till. Dom vill gärna sätta en sond innan halsen blir för sårig så den finns till hands och kan användas när det gör för ont för att äta. Sond är bättre än dropp, men det är förstås också en möjlighet i värsta fall. Jag vill inte sätta in ett rör i halsen nu medan jag mår illa, och det håller hon med om att det inte är någon bra idé. Då kräks man bara upp den ändå. Vi få se hur det är i morgon, eller senast på lördag (fast då har dom inte så mycket personal så dom vill hellre göra det imorgon).

Lite TV, tidning och en kvart på cykeln utan belastning. Så kom Mona med dagens propplösande spruta. Efter ett tag dök Johan upp och berättade att det var på gång. Donatorn var så produktiv så det ser ut att räcka med en dag. Jag får dom på 2 timmar, och dom flesta får inga reaktioner, men man kan få feber, frossa, huvudvärk och tryck över bröstet. Middagen och stamcellerna kom nästan samtidigt. Lite mätningar, och så kopplade dom in droppet. Så nu sitter jag här och får i mig sörjan i dropp samtidigt som jag petar i mig pizza. Det går ganska bra - illamåendet har gått tillbaka lite, så jag har inte behövt ta någon tablett mot det sedan i morse. Mår på det hela taget bättre än dom senaste dagarna. Det är väl bra att man kan vara lite illamående och öm på halsen och ändå tycka att man mår toppen!

SENARE:
Dom kom och mätte saturation (syreättning av blodet), puls, temp och blodtryck med jämna mellanrum. Pulsen är lite hög, men det andra är bra. Dr Johan tittade in och kollade att allt var ok innan han gick hem. Hela förloppet tog 1:15 h - lite snabbare än beräknat. När det precis var klart kom USK Frida för mätningar, och tyckte jag var röd i ansiktet och urringningen, och att jag hade vita fläckar här och där. Hon hämtade SSK Mona och Carita som konstaterade nässelutslag - en slags allergisk reaktion. Direkt fick jag kortison och Tavegyl i CVKn, och det hela lade sig rätt snabbt.

Vännen EJ kom och vi satt och snackade ett tag. Kul! Nu sitter jag och petar med kvällsteet och tabletterna, och om mindre än en timme börjar golfen på SVT. Då räknar jag med att ligga i sängen och njuta tills jag somnar!
Natti natti!