Dag 18 - Ljuset i tunneln!

På morgonen kom snälla USK Anita in med dels dagens Metro som hon vet att jag gärna bläddrar i, dels värdena utprintade. Dom neutrofila har stigit till 0,3! En dag till över 0,2 och dom släpper på isoleringen.

På ronden gissade Dr Gustav att jag kan få åka hem på torsdag. Jag håller tummarna för att det stämmer! Längtar verkligen efter att äta vår vanliga mat, gå ut och titta på rabatten och sova i en skön säng.

Armhålorna är fortfarande ömmande, men den första knölen på höger sida har börja vätska sig en aning, så infektionsläkare Bengt kom och kollade lite. Han säger att jag måste fortsätta med intravenös antibiotika (som man kan ta i mycket högre dos än tabletter) i några dar, och sedan gå över till bara tabletter. USK Anita kom och tog odlingsprov nu när det finns något att ta.

På eftermiddagen fick jag flytta över till rum 10, för det kommer en ny patient som behöver det gamla rummet med bättre isoleringsmöjlighet. Det är verkligen inte mycket grejer jag har i mitt lilla rum, men jag fick ta vilopaus i packningen 4 gånger innan jag samlat ihop mina grejer. Det märks inte hur dålig ork man har när man bara flyttar sig mellan sängen och fåtöljen!

På kvällskvisten kom perukmakare Inga-Lill med min peruk. Hon klippte till luggen på plats, och det blev rätt ok faktiskt.