Inlagd igen!

Den senaste veckan har jag haft ont i magen och mått illa - i början svagt och efter hand värre. I helgen fick jag avstå från den planerade golfrundan, och då är det illa! Jag har bara legat i soffan och vänt mig när magen gjort för ont. Mindre och mindre mat har gått ner, och jag har aldrig gått mer än en meter från närmaste spypåse. Först i morse behövde jag dock använda den men andra ändan har blivit lösare och lösare.

Idag var det lämpligt nog läkarbesök. Dottern följde med som stöd (bokstavligt talat). Först gick vi upp till provtagningscentralen för veckans blodprover. Jag hade tänkt göra det några timmar innan så svaren skulle vara klara till läkarbesöket, men kände att jag inte orkade sitta och vänta, så det fick bli precis innan.

Så fick jag träffa Dr Katarina. Hon trodde inte som jag att magproblemen rörde sig om GVH, utan var mer inne på magsjuka. Det känns inte riktigt så, och ingen annan i familjen har ju fått det, men å andra sidan är ju jag mer känslig och det kan ju bli annorlunda med mitt bristfälliga immunförsvar, så vad vet jag.

Jag fick en säng att ligga i medan dom väntade på provsvaren, och dottern pysslade om mig. Så kom Dr Katarina och sade att dom tänkte behålla mig över natten, för att säkerställa att jag får i mig vätska och så. Då fick dottern ta tåget hem. Efter en stund kom USK Anneli och eskorterade mig till infektionskliniken och avd. I62 där dom fixat ett rum till mig. Här är jag isolerad och får inte gå in i korridoren, utan har egen utgång rakt ut.

USK Ing-Marie tog hand om mig, mätte vikt, puls, syresättning, blodtryck och temp. Så gav hon mig nattsärk, blåbärssoppa och en rostmacka (den senare tvivlar jag dock på att jag får i mig). Sen kom SSK Therese och satte en infart i armvecket, kopplade på ett vätskedropp och ställde en massa frågor.

Mitt största problem nu är att jag inte har nån mobilladdare, men maken är på väg för att avhjälpa det problemet. Sen ska jag väl klara mig över natten i alla fall. Hoppas jag får komma hem imorgon!