28 månader: Tandröntgen är äntligen avklarad

Igår var det äntligen dags för tandröntgen efter ett antal senareläggningar. Jag var ute i god tid, och det var tur. Först gick jag till kassan vid R2 för att anmäla mig, men hon hittade mig inte i systemet. När jag visade kallelsen sade hon att jag inte skulle till dom, men hon kunde inte tala om vart jag skulle utan hänvisade till informationen i andra ändan av sjukhuset. Istället åkte jag upp till käk-kirurgen dit jag hittar och frågade där. Jag var inte den första visade det sig. Hon hade en hög med instruktionen för att hitta till röntgenavdelningen på Tandläkarhögskolan, och jag fick en. Efter att ha följt dom 11 föredömligt tydliga punkterna var jag framme på rätt ställe.

Tandsköterskan Maryam tog emot mig, och började med en översiktsröntgen med en grej som snurrade runt och fotade med huvudet fastspänt och bitande i

en pinne för korrekt position. Sen gick vi in i ett annat rum och tog två vanliga röntgenbilder på framtänderna och deras rötter. Bakgrunden till denna röntgenundersökning är ju att säkerställa att det inte är några problem med framtänderna efter att jag svimmade och slog i dom för snart två år sedan.

Marjam lät en tandläkare titta på bilderna för att se om dom var tillräckliga, och beslutet blev att vi även skulle ta 3D-bilder med datortomografi. Jag fick gå in i ett tredje rum och ligga ner i apparaten som tog tre omgångar 3D-bilder. Sen var dom nöjda och jag fick åka hem.

Jag hade fel när det gäller förkylningen. Mitt tips var ju att det skulle ta 8 veckor. Nu är jag inne på tionde veckan, och hostar fortfarande slem och snorar. I perioder har jag fått ta nässprej, men nu klarar jag mig för det mesta med att snyta mig emellanåt, så det går ju ändå åt rätt håll. Så småningom ger det väl med sig.

Semestern är slut och det är riktigt kul att jobba igen, men hösten kommer att bli intensiv med väldigt mycket att göra på jobbfronten. Nästa vecka är det dags för blodprov igen. Jag hoppas att jag ska kunna klämma in det mellan alla möten.