29 månader: Förkylningen äntligen borta

Nu får man nog säga att förkylningen är över - efter tre månader. Jag hostar inte längre, får snyta mig ibland, men inte hela dagarna som förut. Så jag betraktar mig som förkylningsfri så jag får känna mig frisk ett tag innan nästa omgång börjar. Men jag håller fortfarande distans i närheten av andra med dåligt immunförsvar så jag inte smittar dom ifall det skulle vara något litet virus kvar eller så.

Nu har jag intensivbehandlat underredet (varje dag) med östrogen lokalt i två veckor efter framfallsoperationen, och det har banne mig hjälpt. Det blubbar inte ut lika mycket längre. Skönt! Nu ska jag övergå till underhållsbehandling två gånger i veckan så det håller sig.

En lustig (eller egentligen inte så lustig) sak är att mina leder har börjat värka lite igen, precis som innan transplantationen. Jag har varit mer eller mindre värkfri sedan behandlingen började, och undrar om det kan vara så att cellgifterna faktiskt hade denna positiva biverkan. Nu kryper det tillbaka, inte så det stör särskilt, men tummarna har jag svårt att använda fullt ut med kraft. Så småningom får jag väl börja med glukosamin igen, för det hjälpte, men än så länge är det inte så farligt.

Ha det så mysigt i höstmörkret!