16½ månad: Hemfärd

08.15 var det dags för gruppsamtyal med psykologen Eva-Marie och 2 av deltagarna förutom mig. Det var givande, för man pratar lite mer personligt i en sån här liten grupp och med en moderator som ställer lämpliga frågor.

Efter frukosten tog jag en nygräddad våffla med grädde och sylt till kaffet eftersom det var sista dagen. (Igår tog jag en eftersom det var näst sista dagen!) Mums! Sen var det dags för träningsgrupp. Efter halva passet och blöt av svett tog jag på mig min badrock och kilade upp till 4 vårningen och Dr Mats för utskrivningssamtal. Sen stack jag tillbaka till träningshallen och gjorde färdigt mitt program. Äntligen har jag börjat känna lite träningsvärk. Jag undrar om det är så att man måste bygga upp lite muskler först för att ha något att ha något att få träningsvärk i......

Efter avslutat pass satte vi alla på oss våra badrockar och sjön våra tacksånger för sjukgymnasterna. Mycket uppskattat!

Efter duschen packade jag det mesta och sedan var det lunch och fika ute i solskenet. Jag packade färdigt och tog med mig väskan till ett bagagerum i receptionen och checkade ut. Man får betala lika mycket som det kostar att ligga på sjukhus; 80:-/dygn för Stockholms läns landsting. Vilken förmån! Tack alla skattebetalare!

Utsikt från fjärde våningen

13.00 samlades vi uppe på 4:e våningen i våra badrockar och sjöng för all administrativ personal och sjuksköterskorna där. Det var publikrekord!  ;-)

13.30 var det sista programpunkten; Avslutande samtal/utvärdering med SSK Elise. Hon ville veta vad dom kan förbättra på olika områden, och trots att alla var jättenöjda med vistelsen så hade vi några förslag som dom kan fundera på. Så gick vi runt gruppen och alla fick säga vad dom uppnått och vad dom tar med sig från Mösseberg. För min del var min målsättning att komma igång med träningen, öka styrkan i benen och känna mig säkrare på vad jag klarar av, och det har jag definitivt uppnått. Sen har jag märkt under senaste veckan att jag mår bättre mentalt nu, även om jag inte var medveten om att det fanns mer att göra på det området. Jag känner mig mer frimodig, och är mycket bättre rustad för en "frisk vardag" med jobb och träning nu känner jag. Jag kan verkligen rekommendera rehabilitering till alla som varit sjukskrivna länge av en eller annan anledning.

Så var det dags för stora kramkalaset, och sedan började dom beställda taxibilarna dyka upp. På tåget satt jag och läste hela vägen, och efter den avslutande pendeltågsresan kom dottern och hämtade mig. Det har varit två jättehärliga veckor, men det är också skönt att vara hemma igen! Nu väntar en helg av tvätt och golf, och sen återkommer jag i nästa vecka med blodprov och läkarbesök.

Trevlig helg!

16½ månad: Sista kvällen med gänget

Morgonen började med Ai Chi i bassängen med Märit. När passet var slut ställde vi upp och sjöng  våra tacksånger för henne. Märit blev jätteglad, och sade att hon märker ju att gästerna mår bra av det dom gör, men det är första gången som någon uttryckt det så tydligt. Kul!

Det sitter fågelholkar uppsatta överallt
i skogen på berget.

Solen sken, så efter frukost gick jag en sväng på berget. Flera gånger har jag tänkt gå bland husen eller i parken nedanför kurorten, men den där fantastiska grönskan på berget är beroendeframkallande, så jag hamnar alltid där till slut.

Så var det dags för Latin Moves med Sofie. Efter passet körde vi vår köruppvisning igen, och det blev mycket uppskattat. Efter dusch, lunch och långfika i solen slumrade jag på rummet tills det var dags för rygg-gympa med Maja. Jag trodde inte att man skulle bli så svettig av passet, men där bedrog jag mig! Vi avslutade i alla fall med vår succé-föreställning, och det är fantastiskt att alla lyckats hörsamma tystnadsplikten som vi lagt på dom, för alla blir lika förvånade.

Efter dusch och lite mera vila samlades vi i kapellet för sånguppvärmning, och sen gick vi upp och bad all kökspersonal komma fram. För dom sjöng vi "Tack för all mat vi fått", och det blev väldigt lyckat. På middagen sen fick vi bättre service än någonsin!

Vi samlades i spa-rummet som vi hade igår och satt och snackade på kvällen. Det är ju sista kvällen med gänget så vi får suga ut det sista. Några nyttjade bubbelpoolen. Nu är det snart läggdags för sista natten på Mösseberg.
God Natt!

16½ månad: Mys-spa kväll

08.00 stod vi i träningshallen för ett pass Do-in massage. Skönt! Sen en relativt snabb frukost innan det var dags för kost-föreläsning med dietisten Patricia. En väldigt informativ föreläsnig med en massa bra information om alla möjliga aspekter på kost. När den var klar sjöng vi vår ena tacksång för Patricia. Hon blev väldigt glatt överraskad, och alla fick en extra energikick.

Det var precis lagom tid att byta om för att sedan gå till träningsgruppen i gymmet och köra det individuella programmet. Efter duschen var det lunchdags, och sedan samlades vi i lobbyn för pilgrimsvandring med Ann. Hon berättade lite om pilgrimsvandringar, och läste en kort text kring ett nyckelord. Sen gick vi i rätt maklig takt under tystnad och funderade på nyckelordet eller något helt valfritt. Vid några tillfällen stannade vi och Ann läste en text kring ett nytt nyckelord. Vi hann med Bekymmerslöshet, Tystnad, Frihet och Enkelhet. Det var rätt skönt i solskenet, så när vi var klara gick jag ett varv upp på berget i den härliga grönskan. Det blev en tredje tur upp i tornet, och nu såg man Hornborgasjön fint, men bilderna gjorde inte utsikten rättvisa.

En snok på stigen när jag gick hem.

Tillbaka på rummet vilade jag ett tag och lyssnade på Sommar i P1. Jag gick också och köpte ett häfte kopior av med alla övningar som vi har gjort för 50:-. Det kan vara bra att ha om man vill göra något hemma sen. Vid fem var det dags för körövning i kapellet. Det låter riktigt bra nu!

Efter middagen stod det "Mys-spa kväll" på programmet. Man skulle komma i badrocken med lätt klädsel under. Monica och O (ja hon heter faktiskt så, ser asiatisk ut) väntade på oss och vi fick slå oss ner i sköna vilstolar. Så fick vi göra en liten ansiktsbehandling på oss själva med peeling, inpackning och mjukgörande kräm. Sen serverade dom ostar och frukt. Som tack sjöng vi våra tacksånger (den ena i kanon) iklädda våra badrockar. Det blev mycket uppskattat, och Monica, som är pensionerad och hoppar in ibland, blev inspirerad och berättade lite historier från förr i tiden. Hon har jobbat på Mösseberg i 25-30 år och har en massa minnen från "den gamla goda tiden" med celebra gäster men också möss som sprang i salongen och påfåglar från djurparken på berget som gick lösa och vandrade in genom dörrarna till kurorten. Men aldrig hade hon haft en grupp som tränat in tacksånger, så det blev succé.

När Monica och O gått beställde vi upp en massa glas vin från restaurangen (dom hade plastvinglas som passar i spat) och satt och snackade och njöt av ostarna och frukten. Jag får ju fortfarande inte äta dessertostar, men det fanns en hårdost också. Vi var några som tog en stund i bubbelpoolen innan vi drog oss tillbaka på våra rum med våra mjuka ansikten.

16½ månad: Premiär för Mösseberg Rehab's Damkör!

Utsikt från tornet med kurortens glänsande tak i förgrunden.

Jag hoppade över Ai Chi i morse för att magen skulle få vila lite. Solen sken, så efter frukost var vi några som gick en promenad upp till utsiktstornet. Dom 192+14 trappstegen gick bra även den här gången, men jag fick  ingen bra bild på Hornborgasjön, för precis däröver låg ett dimmoln. Kanske nästa gång....

Vid 11 var vi tillbaka för att gå på gummibandsträning med Anne. Det visade sig att det var hennes sista dag före några dagars ledighet, så det var sista chansen för oss att sjunga våra tacksånger. Det ville vi gärna göra, för Anne har hjälpt oss i många olika sammanhang. Vi bestämde oss för att göra det precis innan hon går hem vid 5.

Trappan i utsiktstornet

Lunchen med panerad fisk var god, och sedan var det dags för Medicinsk Yoga med Agneta. Det blev väldigt tydligt hur stel jag är, så det får nog bli mera yoga när jag kommer hem!

Jag tog det lugnt på eftermiddagen fram till fyra då vi samlades i S:t Eriks Kapell för körrepetition. Vid halv fem när Annes personalmöte var över ringde någon och bad henne komma ner till kapellet. Hon såg väldigt förvånad ut når hon såg oss alla stå där, och blev väldigt glad och rörd när vi sjöng våra tack-sånger. En mycket lyckad premiär! Under tysthetslöfte gick hon sedan hem och vi tränade vidare.

Efter middagen satt vi som vanligt länge och pratade i salongen tills det var dags för avslappning i träningshallen. Det är så klart inte avslappningen som gör att jag får diarré, så jag vågade mig på det igen. Jag somnade nästan på mattan, så det passade bra att dra sig tillbaka på rummet sedan.

16½ månad: Full fart

Idag har det varit fullt program. Det är tur att jag har mitt schema att titta på så jag kommer ihåg allt! Kl. 08.00 startade vi morgonen i träningshallen med "Sköna rörelser". Ett utmärkt sätt att väcka upp kroppen. Se'n satt vi länge vid frukosten och pratade.

Matsalen

Halv elva gick jag till träningshallen igen för träningsgrupp. Det är riktigt skönt att köra igenom kroppen med träningsprogrammet, och jag blir alldeler genomsvettig. Efter duschen var det lunch, och sen hade jag möte med SSK Elise. Hon ville kolla att träningen fungerade bra, att jag inte fått ont någonstans och att jag kommit bra in i gruppen. Jag hade inget att klaga på, utan tycker att det fungerat över förväntan.

Sen tog jag på mig baddräkten och slappade en stund i bubbelpoolen. Lite uppvärmning inör vattengympan som började 14.00. Ett jättebra pass med Britt-Marie. Synd att det inte finns fler vattengympa-pass!

På med kläderna och iväg till Sömn-föreläsningen. Den krockade tyvärr med min samtalsgrupp. Vi har försökt få ändrat schemat, men det gick inte så här fick jag välja. Valet föll som sagt på Sömn-föreläsningen med Maja, och det är jag glad för. Hon pratade om hur normal sömn ser ut, vad som kan störa sömnen och lite råd kring sömnhygien. Att sömnens djup går upp och ner vet jag sedan tidigare, men nu fick jag lära mig att i dom ytliga perioderna är det normalt att vakna till, men man somnar ofta om snabbt och har glömt det morgonen efter. Mitt sömnproblem är ju att jag vaknar så ofta på nätterna, men nu kan jag lugna mig med att det är helt normalt, bara att dom flesta andra glömmer bort att dom har vaknat. Jag får bara träna mig på att somna om så fort som möjligt!

Bordet i salongen där vi oftast sitter. Med en massa
extrastolar får vi plats riktigt många runt det.

Efter en god middag samlades vi alla från rehabgruppen i S:t Eriks kapell. Vi har kommit på att vi ska sjunga lite tacksånger för personalen här efter vår härliga vistelse, och sångpedagogen i gruppen har lovat att hålla i det hela. Först fick vi göra ordentlig köruppvärmning, och sedan tränade vi på tre små sånger; "Tack för all mat vi fått" som vi ska sjunga för kökspersonalen och två små stumpar med egen text som vi ska sjunga för ledarna i slutet av veckan. Vi skrattade väldigt mycket, och sången lät mycket bra efter den gedigna uppvärmningen.

kl. 20.00 var det dags för dagens sista aktivitet; Avslappning i träningshallen med Helena. Det är skönare och skönare för varje gång vi gör avslappningen. Men även den här gången var jag lös i magen efteråt. Jag vet inte om det är något som startas upp av övningarna, eller om det är en slump att magen krånglar just efter avslappningen. Jag får i alla fall hoppas att det är över till imorgon även den här gången!

16½ månad: En rätt regnig dag (igen)

Inatt har jag sovit 6 timmar i sträck! Det har bara hänt någon enstaka gång dom senaste åren. Halv nio gick jag upp och ner till frukosten, och halv tio stod jag omklägg i träningshallen tär USK Tabita ledde oss igenom ett pass med "Sköna rörelser". Ett utmärkt sätt att komma igång på morgonen. Sen stannade jag (och flera andra) kvar och körde vårt träningsprogram. Det märks att dom gamla musklerna börjar vakna till liv igen. Jag har kunnat höja belastningen på flera övningar, och känner att jag orkar mera. Det känns väldigt bra! Balansen och smidigheten lämnar fortfarande en del övrigt att önska, men det ska nog bli bättre med tiden. Jag känner mig också betydligt mindre trött än tidigare i veckan, så den här rehabiliteringen gör underverk!

Efter dusch och vila på rummet var det dags för lunch. Vi satt rätt länge och snackade i salongen med en kopp kaffe och rabarberpaj medan vi väntade på att regnet skulle ge med sig så vi kunde ta en promenad. Fram på eftermiddagen såg det lite bättre ut, så jag lånade ett paraply i lobbyn och gav mig av uppför berget. Det dröjde inte länge förrän regnet började igen, men det var skönt ändå. Den här gången gick jag upp till det 35 m höga utkikstornet som byggdes 1902 av Mössebergs Vattenkuranstalts Aktiebolag för att kurortens gäster skulle ha ett utflyktsmål på lagom avstånd. Jag gick upp för dom 192 stentrappstegen och dom sista 14 stegen i metall. Det är annat det än för några månader sen då jag inte kunde gå uppför en enkel trappa utan att dra

Pilen pekar på min balkong.

mig upp med armarna. Utsikten var väldigt fin över samhället och ända bort till Hornborgasjön, men regnvädret gjorde att bilderna inte blev så bra. Jag hoppas få tillfälle att ta nya bilder i bättre väder under veckan.

När tornet började fyllas av barnfamiljer tog jag mig ut och tillbaka igen. En dryg timmes promenad blev det. Efter lite vila på rummet tog jag på mig baddräkten och gick ner och simmade 20 längder i den varma bassängen. Satt en stund i bubbelpoolen och njöt efteråt.

Till middag fick vi saltimbocca på lokalt kött (de flesta råvaror här är lokalproducerade) och pannacotta till efterrätt. Efter en lång fika i salongen drog vi oss ner till S:t Eriks Kapell i källaren för ljusmeditation. Vi fick tända var sitt ljus och sedan sitta i tystnad medan ledaren läste en meditativ text om ljuset. Väldigt skönt och avkopplande!

Det var allt för idag. Nu ska jag ta det lugnt på rummet resten av kvällen för imorgon är det ett digert program igen.

God natt!

16½ månad: Marknad i Falköping

Lördagsmarkand med lokala produkter.

I natt sov jag riktigt bra igen; 4 timmar i sträck och sedan några kortare perioder. Vaknade 10 i 9, så det blev snabbpåklädning och snabbfrukost, för vi hade stämt träff i receptionen 9.30 för promenad ner till samhället och lördagsmarknaden. Vi blev 6 stycken (några andra gick senare) som strosade ner dom ca 3 kilometrarna till torget.

Jag blir stimulerad av att få mina fördomar utmanade, och det fick jag idag. Jag hade nog undermedvetet tänkt mig att Falköpings centrum var dött och tråkigt, men blev glatt överraskad.

En annan sorts marknad alldeles bredvid.

Marknaden var jättetrevlig med massor av närodlade grönsaker, frukt, sylt honung och produkter. Tyvärr kunde jag ju inte köpa med mig av dom fina grönsakerna, men jag lyckades shoppa loss ordentligt ändå. Det blev halsband, armband och en superskön tunn mössa för väldigt överkomliga priser. Så gick vi runt i affärerna i närheten. En jättetrevlig garnaffär där jag fick med mig ull/bambu-garn till ett par sockor. Flera trevliga klädbutiker besökte vi, bl.a. en med amerikanska rockabilly-kläder och saker - vilka underbara klänningar! Så var det en halvtimmes promenad tillbaka igen.

Till lunch fick vi en god skaldjurssoppa, rödvinsbräserad flankstek och morotskaka. Mums!
Efter en utdragen kaffe med morotskaka i salongen satte vi på oss ytterkläderna och träffade USK Tabita i lobbyn för gemensam Reflektionsvandring. Det låter lite flummigt, men var väldigt bra uppstyrt. Syftet var att fundera lite över våra val i stort och smått. Tabita pratade lite om alla val vi måste göra hela tiden och hur olika organisationer pockar på att vi ska välja just dom. Så fick vi i uppgift att under tyst vandring fundera över vilka tre personer och tre saker vi skulle ta med oss till en öde ö. Lite uppvärmning antagligen. Vid nästa paus fick vi i uppgift att fundera över vem som får oss att göra dom stora viktiga valen i livet, där man inte har en försäljare som ringer eller myndighet som skickar brev. Vid tredje pausen fick vi i uppgift att fundera på vilka delar vi vill prioritera i livet som det har blivit, och

 I området runt kurorten ligger ett antal
underbara trähus i Villa Villekulla-stil.

hur vi ska skapa utrymme för dom prioriterade områdena. En bra start, och saker man kan fortsätta reflektera över. Som avslutning fick vi varsitt vykort som vi fick skriva med vad vi fått med oss av vandringen - uppgifter, utmaningar eller uppmuntran - och sedan klistra in i ett kuvert som vi adresserade till oss själva och lämna tillbaka till Tabita. Om ett par veckor skickar hon dom till oss så får vi en påminnelse om vår reflektion.

Kl. 15.00 var det gemensam fika i Tornrummet. Tabita hade dukat upp med kaffe, te och god kaka, och vi fick en trevlig stund med prat och glada skratt. Vid halv fem drog jag mig tillbaka på rummet och vilade till golfen. Jag är lite hes, men annars håller sig förkylningen lugn. Forutom all annan shopping idag har jag investerat i en till påse halstabletter i receptionen, så jag ska nog klara mig.

Efter middagen, räkfrossa och glass, kom en av kvinnorna och föreslog att vi skulle komma ner i källaren där det förutom ett kapell finns olika rum med soffor och stolar. Hennes man och ett annat par var på besök över helgen, och karlarna hade med sig gitarr och klarinett, och dom tänkte spela lite. Vi var ca 15 st från gruppen som roade oss med sång och musik tillsammans med spelemännen i två timmar. Väldigt trevligt och uppskattat!

Nu nöjer jag mig med samvaro för idag. Lite sövande golf på rummet och sen sömn får det bli.
God natt!

16½ månad: Prickar framför ögonen

Kl 08.00 samlades vi i träningshallen för "Do In" egenmassage med administratören Britt-Marie. Hon var tidigare massös när alla landsting beställde 1-2 massager i veckan för varje patient som en del i rehabiliteringen. Numera är det bara för patienter från Hallands Läns landsting som massage ingår, så Britt-Marie hade fått nya arbetsuppgifter. Men Do In-passet fick hon i alla fall ha, och det gick ut på att stimulera blodcirkulationen och mjuka upp och stimulera kroppen. Vi masserade oss själva från topp till tå på olika sätt, och hjälpte varandra med ryggarna. Det ver riktigt skönt, och kroppen kom verkligen igång och blev varm.

En liten tusensköna från promenaden

Snuvan har lugnat ner sig men halsen ömmar igen. Jag blir dock inte lika störd av förkylningen just nu utan känner att jag kan göra allt på programmet. Efter frukost gick jag en promenad upp på berget med gå-stavar och Sommar i P1 i hörlurarna. Det var riktigt skönt! Sen var det dags för träningsgruppen igen. Jag känner redan att jag orkar lite mera, och känner mig lite säkrare även om vissa muskler fortfarande är svaga och balansen lämnar en del övrigt att önska. Det är bara att träna på!

Till lunch fick vi fransk löksoppa och en jättegod lax med krämig citronsås. Efter att ha suttit och snackat över kaffet i salongen var det dags att sätta på träningskläderna igen. Tur att jag tog med flera ombyten så jag inte behöver sätta på dom svettiga kläderna från i förmiddags. Nu var det sjukgymnast Kerstin som höll i ett pass med stretching. Hon berättade att man numera inte anser att

Stinknävan är ett oönskat ogräs,
men tittar man nära har den
väldigt söta små blommor.

en normalmotionär behöver stretcha för att förebygga skador, minska träningsvärk eller sträcka ut musklerna, men att det stimulerar produktionen av endorfiner och oxytocin, så det finns goda skäl att göra det ändå. Det kan ju vara skönt att veta så man inte behöver vara orolig om man missar eller glömmer stretchingen nån gång....åtminstone tills det kommer nya sanningar.

Sedan någon vecka har jag sett små svarta prickar som simmar omkring framför ögonen, väldigt skarpa och ser ut att befinna sig ca ½-1 m bort. Det ser ut som små svarta insekter, och jag försöker hela tiden vifta bort dom reflexmässigt. När jag blundar med ena ögat visar det sig att dom bara finns på det högra grå-starr-ögat så det har säkert med starren att göra. Men dom är väldigt tydliga även när jag tittar med båda ögonen. Idag har insekterna kompletterats med små små prickar på alla ytor, ungefär som ett glest sandpapper. Även detta kommer från högerögat, så när jag blundar med vänstern täcks verkligheten av vit dimma, suddiga sjok som inte är i fokus, skarpa små insekter och små sandpappers-prickar mella alltihopa. Att läsa en text med bara högerögat är det inte tal om. Hoppas jag får kallelsen till operation snart så jag kan se ordentligt igen!

När jag ändå är igång kan jag dra status rörande Bältrosen. För drygt en vecka sedan lossnade ett sjok skinn uppe i gommen på vänster sida. Jag vet inte om jag har skrivit om det tidigare. Nu har det i alla fall nästan läkt igen och är inte längre så ömt. Näsan kliar fortfarande, men inte så kraftigt så den stör sömnen som tidigare. Min tidigare teori om att klådan berodde på läkning tror jag inte på längre. Det är nog bara att nerverna blivit irriterade, men förhoppningsvis går det över helt med tiden.

På eftermiddagen tog jag det lugnt på rummet - tittade på lite golf och ett avsnitt Idol. Sköterskorna kom och delade ut programmet för nästa vecka - både det individuella och det gemensamma. Det ser inte ut att bli långtråkigt då heller! När vi ätit middag var det dags för avslappning i träningshallen med USK Anne. Den här gången var det betydligt mer avslappnande, för jag hade inte ont i magen. Sen var vi några som tog en kopp te i TV rummet och pratade lite innan vi drog oss tillbaka för kvällen.

16½ månad: Latin moves!

8.00 stod Ai Chi i poolen på schemat, men jag beslutade mig för att hopppa över det idag. Vi har ju gjort det tidigare, och det kommer att bli nya tillfällen nästa vecka, så jag bestämde mig för att låta förkylningen styra och ta en lugn frukost istället. Kl. 9.00 var det sedan en intressant föreläsning om smärta av sjukgymnast Kerstin.

Efter en kort paus samlades vi omklädda i träningshallen för ett pass med "Latin Moves" med Sofie. Det har jag verkligen sett fram emot, för jag gillar danspass, men är väldigt osäker på hur mycket jag klarar av. Det var riktigt svettigt trots att det är mycket lugnare och kortare än dom pass jag brukade gå på, men jag klarade av det i alla fall. Nu vet jag att jag orkar i alla fall ett tag, och ganska snart har jag väl tränat upp kondisen någorlunda. I september ska jag börja träna på SATS igen, och då hoppas jag att det finns några roliga danspass på programmet!

Salongen där det serveras kaffe, te och frukt hela dagen.

Efter dusch, lunch och fika i salongen var det dags för gummibandsträning i träningshallen med SSK Anne. Håret hade inte ens hunnit torka sen senaste duschen, men jag tog det väldigt lugnt för att inte bli svettig och behöva duscha igen.

Kl. 15.00 var det Lymfskola med sjukgymnasten och lymfterapeuten Maja. Jag tror inte att jag har någon risk för lymfödem efter min sjukdom och behandling, men jag har dålig koll på lymfsystemet, så det var väldigt intressant och lärorikt att höra ändå.

Idag är det ingen kvällsaktivitet, så efter pulled pork och chokladpudding till middag har jag dragit mig tillbaka på rummet för att roa mig med friidrott på TV och golf på datorn (ja, man kan titta på båda samtidigt!).

16 månader: Snuvig

Mitt i natten kom ett väldigt åskväder som hållit en del vakna, men jag somnade om rätt bra. Jag snoozade lite i morse, och vaknade först 5 minuter innan "Sköna rörelser" skulle börja. Dom stänger dörren när tiden är inne för att det inte ska drälla in folk och störa fokuset, så det blev en rask påklädning och spurt till träningshallen för min del. Sen fick jag varva ner till ett pass med mjuka rörelser som stimulerar lymfsystemet, blodcirkulationen och ökar smidigheten.

Efter frukost var det dags för föreläsning i Krishantering. Det var väldigt intressant och givande. Psykologen Lovisa höll i det, och hon berättade om krisens olika faser, krisbearbetning och hälsa i samband med kriser. Lyckligtvis hade jag slängt ner en flaska näsdroppar i packningen, för nu har det halsonda kompletterats med snuva.

Efter en liten paus var det dags för träningsgrupp i gymmet och träningshallen. Jag har inte direkt träningsvärk sen igår (varför förstår jag inte, för det borde jag ha!) men kroppen känns lite allmänt mörbultad. Det gick i alla fall bra att köra programmet idag igen - det tar ungefär en timme med uppvärming och nedvarvning inräknat.

Efter lunch var det dags för en föreläsning i Mindfulness (Medveten närvaro) med lite övningar inlagda. Också här var det prykologen Lovisa som föreläste, och också detta var intressant och givande.

Mitt rum är i vinkel, men detta är vad som får plats på ett kort.

Sen hade jag inga inbokningar före middagen, så jag funderade på att promenera ner till stationen och köpa halstabletter. Vädret var dock lite tveksamt (regnet kunde komma när som helst), jag kände mig hängig av förkylningen och det visade sig att dom sålde halstabletter i receptionen, så jag tog en kopp te och lade mig på sängen och lyssnade på Sommar i P1 istället.

Efter middag och snack till fikat var det dags för kvällens sista aktivitet; Färg och Form. USK Helena gav oss två övningar att göra. Först fick vi ta en sak ur en påse utan att titta på den. Vi hade den i knät och kände på den, och skulle måla vad vi kände. Jag fick en liten tygdocka med plasthuvud. i den andra övningen skulle vi blunda, dra fingret över vår profil och samtidigt rita profilen med en penna på pappret för att sedan färglägga. Det var väldigt kravlöst, och blev väldigt många skratt under övningarna.

Resten av kvällen tittade jag på "Unge kommisarie Morse" på SVT Play.