Igår var det dags för blodprov. Det är 4 månader sen sist. Det är det längsta jag har gått utan att ta blodprov på över fem år! Ett framsteg i sig! Dom tog fem rör den här gången.
Före det var jag hos sjukgymnasten Carina.Jag har gått varannan vecka nu några gånger och fått lite nya övningar varje gång. Förra gången hade det blivit sämre i ryggen, så Carina misstänkte att det var några övningar som belastade ryggen för mycket. Hon kollade och tog bort några och lade till några mera sträcknings-övningar. Efter det blev det något bättre igen, så igår lade hon på några stärkande övningar för ryggen.
Efter ett ganska intensivt promenerande i söndags hade jag blivit lite sämre i ryggen. Carina tipsade om att använda gåstavar för att avlasta. Jag har ju såna, men har glömt bort att använda dom. Och så ska jag inte gå mer än 45 minuter per gång. Men för övrigt tycker hon att jag gärna ska promenera. Däremot är det ingen bra ide för mig att springa. Det blir för stötigt. Skönt att ha något att skylla på!
För övrigt är förkylningen fortfarande bra, d.v.s. frånvarande. Väldigt skönt! Jag hoppas det håller i sig trots att många på jobbet är förkylda.
Ha en fortsatt trevlig Alla Hjärtans Dag allihopa!
onsdag 14 februari 2018
söndag 31 december 2017
4½ år: Sjukgymnasten igen
Andra besöket hos sjukgymnasten började med att vi fick stå i porten och vänta medan en grupp brandmän kontrollerade om ett larm var äkta eller falskt. Efter en stund fick vi gå in, för allt verkade vara i sin ordning. Carina gav mig några övningar som jag ska göra varje dag för att träna upp musklerna kring vänstra höften. Lyckligtvis är dom inte så många, och jag behöver bara göra dom på vänstersidan, så det tar inte så lång tid. Nytt besök om några veckor.
Förkylningen vill inte riktigt ge med sig. Jag snorar och hostar slem, men har kunnat sluta med nässprej i alla fall. Nu räcker det med näsdukar så det går åt rätt håll.
Förkylningen vill inte riktigt ge med sig. Jag snorar och hostar slem, men har kunnat sluta med nässprej i alla fall. Nu räcker det med näsdukar så det går åt rätt håll.
måndag 25 december 2017
4½ år: Sjukgymnasten
När jag var på hälsokontroll i höstas fick jag av min läkare tips om en bra sjukgymnast i närheten. Till slut tog jag mig i kragen och bokade en tid, så i torsdags var jag hos sjukgymnasten Carina. Jag ska försöka komma ihåg vad hon sade efter att ha frågat ut mig, tittat på röntgenutlåtandena från förra vintern och undersökt rörligheten i höfter och rygg:
- När jag står rakt upp och ner har jag vänsterbenet (där den dåliga höften är) lite böjt utan att tänka på det. Det ska jag inte, utan jag får anstränga mig och ha båda benen lika sträckta.
- När jag vrider mig åt sidan böjer jag mig lite framåt, och då vrider jag inte i ryggraden som jag ska utan i höften. Det får jag tänka på när jag är på träning och gör olika vridövningar för att öka rörligheten.
- Bäckenbenet är lite snett - förmodligen gör jag något för att kompensera för smärtan. Konstigt nog är det den högra, friska sidan som hänger ner lite. Jag fick order om att skaffa en häl-kil på 0,5 cm och lägga i högerskon - även i inneskorna hemma. Jag har köpt en hel bunt och satt i en massa olika skor som jag använder. Nu har jag ju normalt inte inneskor, men det funkar rätt bra att stoppa kilen under hälen i strumpan istället.
- Carina justerade också till bäckenet lite så det kom bättre i position.
- Musklerna runt vänsterhöften är väldigt svaga, så dom måste jag träna upp framöver.
Hon tittade på träningsprogrammet jag fått av naprapaten tidigare och tyckte det var bra övningar, så dom kan jag fortsätta med tills vidare. Senare ska jag få andra övningar att göra hemma.
Jag har varit duktig och gått med min häl-kil och sträckt på vänsterbenet när jag står, och resultatet har blivit att jag känner mig mer sliten i ländryggen än tidigare. Vi bokade en ny tid på fredag, så jag får se vad hon har att säga då.
Hoppas ni har en skön Jul-helg allihopa!
lördag 25 november 2017
4½ år: Förkyld
Sen i måndags har jag varit rejält förkyld. Hade viktiga möten i Schweiz under veckan, så det var inte riktigt läge att krypa ner under täcket. Men med Rinexin, Alvedon och Otrivin gick det bra. Nu sitter jag uppkrupen i soffan framför brasan i min födelsedags-one-piece och tar igen allt vilande som jag borde ha gjort tidigare. Lite ont i halsen, snuva och mycket begränsade röstresurser, men jag läser tyst i min bok, så det går bra!
tisdag 14 november 2017
4½ år: Forskningsstudien om hjärntrötthet
Dr Erik håller på med en fortsättning på forskningsstudien om hjärntrötthet. Dom tidigare delarna har bestått av (med länkar för den som vill friska upp minnet):
Idag var jag på Huddinge för en test av ett läkemedel som skulle kunna hjälpa mot hjärntröttheten. Jag blev apterad med sensorer som mäter EKG på höger arm och vänster ben, mätare av stresspåslag på vänsterhandens pekfinger och långfinger och ett band hårt åtspänt runt huvudet med sensorer för mätning av blodflöde och saturation (syresättning av blodet till hjärnan). Så fick jag göra tre olika tester på datorn.
När det var klart fick jag tre tabletter som antingen var Ritalin (10 mg, ett centralstimulerande medel som används mot ADHD ) eller sockerpiller. Jag promenerade en halvtimme för att tabletterna (eventuellt) skulle verka. Sen fick jag göra om testerna igen. Andra omgången kände jag mig betydligt piggare och vissa delar gick snabbare. Men tankarna fladdrade också iväg på annat håll när det var små pauser mellan övningsomgångarna, så jag riskerade att göra fel emellanåt.
Själv tvivlar jag inte ett ögonblick på att det var verksamma tabletter jag fick. Jag skulle ha bett om en påse att ta till när energin är låg och hjärnan inte vill hänga med riktigt! J Till våren ska Dr Erik publicera en artikel om forskningsstudiens resultat, och då kommer också vi deltagare få reda på våra enskilda resultat vad jag förstår. Det ser jag fram emot!
Efter testet hälsade jag på vännen Malin som ligger på CAST efter en stamcellstransplantation. Det var jättekul att ses! Inte minst för att hon är betydligt piggare nu än sist vi sågs. Jag var rätt speedad av tabletterna, men Malin fick in några ord emellan varven i alla fall. Träffade också USK Tore som var där även för 4½ år sedan när jag var inlagd, och det var kul att snacka lite även med honom.
Nu börjar det bli läggdags, och jag hoppas att drogen börjar gå ur kroppen så jag kan somna. Med tanke på hur pigg jag känner mig är jag inte helt övertygad dock.
söndag 12 november 2017
4½ år: Influensavaccin
![]() |
| Igår var det dags för årets ljusstöp. En mycket trevlig tradition sen 37 år! |
I år var jag med på företagets hälsokontroll igen. Det var på den hälsokontrollen för några år sen det uppdagades att jag hade något fel på blodet från början. Jag kände aldrig av några symptom, så vem vet hur det hade gått om vi inte gjort årliga hälsokontroller! Jag har inte tyckt att det varit någon idé att vara med sen transplantationen eftersom jag tagit så oerhört många blodprov och andra kontroller ändå, men nu börjar det tunna ut, så det kan vara dags att börja igen. Alla blodvärden är jättebra, liksom blodtryck, EKG och lungfunktion. Hörseln är nedsatt på bägge öronen, lite mer på det vänstra. Det har jag märkt själv, och det har också blivit lite sämre under dom här 5 åren som jag avstått från kontrollen. Men det är inte riktigt hörapparat-läge ännu tycker jag.
När jag ändå var där passade jag på att ta årets influensavaccination, så är det avklarat. Eftersom jag tillhör en riskgrupp bör jag se till att få det gjort tidigt på influensasäsongen.
tisdag 10 oktober 2017
4½ år: 4½-årskontroll
![]() |
| Första gången jag odlar pumpor. Några blev det i alla fall! |
Jag passade på att fråga några saker som jag funderat över:
Hur är det med X och Y kromosomer? Jo som jag misstänkte har jag pojk-celler i blodet och flick-celler i resten av kroppen.
Var lagras kroppens immunitets-minne? Det kan ju inte vara i stamcellerna eftersom jag inte fick med donatorns immunitet, och det borde ju inte vara i blodkropparna eftersom dom inte lever så länge. Svaret är att "minnet" lagras i lymfkörteln och mjälten. Där samlas celler som känner igen faror, och om kroppen detekterar någon smitta som dom känner igen delar dom sig explosionsartat och skickar ut sina trupper i kroppen för att bekämpa inkräktaren.
Blodprov ska jag fortsättningsvis ta var 4:e månad, och nästa läkarbesök blir vid 5 år i april nästa år. Och är det något så är det bara att jag hör av mig. Det är skönt att ha en VIP-kanal in till dom här kompetenta specialisterna!
Efter läkarbesöket gick jag direkt till provtagningscentralen och tog ett blodprov för att testa om det räckte med en mässlingsvaccinering eller om jag ska ta en spruta till.
måndag 9 oktober 2017
4½ år: Ultraljud på gallblåsan
I morse blev det ingen frukost, för när man ska ultraljudsundersöka gallblåsan måste man vara fastande. Det var den lilla polypen som skulle kollas upp efter ett halvår, och den var fortfarande 6 mm stor, så det verkar inte vara någon aktiv utväxt. Cystorna i levern var kvar så klart, och njurarna såg fina ut, så allt verkar vara som det ska. Antagligen får jag kolla upp den lilla polypen igen om ett år.
Mackan jag skulle ha till frukost på jobbet efter undersökningen stod kvar hemma i hallen tillsammans med min lunch, så jag fick improvisera lite med maten idag, men det gick bra. Nu har jag min frukostmacka till imorgon klar! 😊
Mackan jag skulle ha till frukost på jobbet efter undersökningen stod kvar hemma i hallen tillsammans med min lunch, så jag fick improvisera lite med maten idag, men det gick bra. Nu har jag min frukostmacka till imorgon klar! 😊
söndag 10 september 2017
4½ år: Återbesök på ögon-akuten och förnyad förkylning
I fredags var det återbesök på ögonakuten. Optiker Rasmeet gjorde förundersökningen av ögontrycket (12 respektive 15) och synskärpan (utmärkt med glasögon) och droppade pupillvidgande i vänsterögat. Efter en dryg halvtimme i väntrummet fick jag träffa Dr Dalia igen. Med ögonmikroskopet kunde hon se att det fortfarande var lite blod i glaskroppen, men inte lika mycket som förra veckan, och att blödningsfläckarna på näthinnan var bättre men inte borta. Det kan ta några veckor innan det är helt läkt. Jag ska höra av mig om det kommer nya flagor i synfältet eller blixtar, men annars är det bara att låta läkningen ha sin gång.
Förkylningen som jag trodde var över har blossat upp igen, men igen tror jag att den är på bättringsvägen. Obotlig optimist eller.....?
Förkylningen som jag trodde var över har blossat upp igen, men igen tror jag att den är på bättringsvägen. Obotlig optimist eller.....?
onsdag 30 augusti 2017
4½ år: Förkylning och glaskroppsavlossning
![]() |
| En väldigt passande ljusslinga jag fick av en kompis i lördags, eller hur! |
Men så är det det här med vänsterögat. Senaste dagarna har det varit en massa flagor och småprickar som flutit omkring i synfältet, så igår kväll ringde jag vännen AB som är optiker. Hon frågade om jag sett blixtar, och då kom jag på att det har jag för någon vecka sedan, men inte satt det i samband med detta. Efter lite förhör konstaterade hon att det nog är glaskroppsavlossning, och att det måste kollas så inte näthinnan blivit skadad. Själva glaskroppsavlossningen är ofarlig, och tillhör normalt åldrande. Blixtarna uppstår när glaskroppen rycker i näthinnan, och igår kväll började det blixtra igen. Det ser ut som ett blinkande lysrör i synfältets periferi.
![]() |
| Normalt öga |
hon kunde inte se hela. Hon tog hjälp av Dr Katarzyna som gjorde om proceduren ännu grundligare, och efter lite vinklande av ögat lyckades flytta blodbitarna så hon kunde se dom dolda delarna av näthinnan. Det är två små blödningar på näthinnan som dom vill hålla koll på, annars ser allt bra ut. Jag har fått en återbesökstid nästa fredag och ska ta det lugnt i två veckor så inte blödningarna tar fart. Inget hoppande eller springande, men promenader och att röra på mig går bra. Jag tolkar det som att golf är OK, men struntar i klasserna på SATS! J
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








