tisdag 2 september 2014

16½ månad: Läkarbesök

Idag var det dags för läkarbesök igen. Jag berättade för Dr Katarina om hur bra det var med Rehab, och hon sade att dom skickar många fler nu än för bara 3 år sedan, för dom har märkt att det har så bra effekt.

Entré R2 till Huddinge Sjukhus
Så kollade jag om det är OK att ta Artrox igen, och det är det. När man har låga trombocyter kan det vara ett problem, men det var ju länge sedan nu. Det är inte så illa i lederna så jag måste börja genast, men det kan ju vara bra att veta om det blir värre.

På tal om värdena så ser dom som jag tog igår bra ut. Levervärdena är en aning förhöjda, men det är ingenting man gör något åt när det rör sig om så lite. Det kan bli så bara. HBt ligger på 131, och jag tycker fortfarande att det är så fascinerande att ha normalt HB-värde.

Bentäthetsmätningen har ju fallit lite mellan stolarna. Tidigare hade dom en gynekolog på Huddinge som alla transplanterade gick till, och då tog hon tag i det. Men sedan hon pensionerades har dom inte riktigt fått ordning på rutinerna. Katarina ska prata med Professor Per, och så tar vi det vid nästa läkarbesök.

Vi bestämde att jag slutar med Calcichew (d-vitamin och kalcium-tillskott) för jag borde ha bildat tillräckligt med eget d-vitamin under sommaren. Senare i höst kollar dom d-vitaminet i blodet och ser om det är OK.

I nästa blodprov ska jag också kolla om vaccinationen mot pneumokocker (Prevenar) tagit ordentligt. Efter jul kollar vi anslagen på dom övriga vaccinationerna.

Dr Katarina sade att andra året handlar mycket om att hitta livskvalitet och balans i livet, så det ska jag fokusera på nu. Blodprov ska jag ta var 6:e vecka och nästa benmärgsprov med efterföljande läkarbesök blir i november. Sen blir det benmärgsprov igen vid påsk, och efter det borde det räcka med en gång om året.

På vägen hem trampade jag snett och ramlade på pendeltågsperrongen. Jag slog i knät så det gick hål på byxorna (typiskt!) och min latte vältes ut. Det här låter lite som gamla vanliga jag - jag är inte så försiktig längre utan snubblar som förr. Nu har jag värk i knät och ont i handen, men ska ändå gå på Zumba ikväll som jag planerat.

För övrigt är förkylningen klart på bättringsvägen. Jag hostar lite fortfarande, men mår bra. Magen är lös någon dag emellanåt, men det går fort över. Jag slutade med laktosfria produkter för ett par månader sen, och det har gått bra. Och så har jag med dotterns hjälp färgat håret blont. Det blev lite väl ljust (helt mitt eget fel, för jag köpte själv färgen och bestämde hur länge det skulle sitta i), men jag är ändå nöjd, för även om det ser lite onaturligt ut så ser jag inte ut som en sjuk gammal tant längre när jag tittar mig i spegeln. Jag vänjer mig nog snart.

Om det inte händer något oväntat så kommer det nog att dröja ett tag innan jag skriver här. Ha det så bra tills dess!

6 kommentarer:

  1. Bentäthetsmätning, vad är det? De är inget som jag har fått göra?
    Vilka mediciner har du kvar nu som är relaterade till transplantationen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan vara aktuellt om man fått mycket kortison och haft dåligt med d-vitamin som jag. Har läst att andra gjort det, så därför har jag frågat i olika omgångar. Vet inte om dom anser att jag behöver göra det, men jag vill i alla fall att dom fattar ett övertänkt neslut. Nu har jag inga mediciner kvar alls! ;-)
      Kan vi inte ta en fika eller en lunch snart?
      Kram

      Radera
  2. Åh grattis! Vad kul att höra! :-) Själv har jag en hel hög med mediciner kvar... så nu leder du igen ;-)
    Jag ses gärna för en fika eller lunch. Vi kan väl höras närmare i nästa vecka?
    Förresten. jag ska också lämna benmärg i november, så då kan vi vänta på svaren med spänning tillsammans och sen förhoppningsvis skåla för fina svar.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag såg på din blogg att du har en väldig massa mediciner kvar! Hoppas du får trappa av en del snart.
      Vi hörs i nästa vecka!
      Kram

      Radera
  3. Då hörs vi kanske inte på ett tag på bloggen vilket ju bara är positivt faktiskt :), det här med rehaben verkade vara en höjdare! Hoppas du snart hittar ett jobb också. Vi ses snart på lunch, svarade på mejlen om nästa vecka.
    Stor kram o hälsa alla, det var ju en superfin bukett de gav dig, vilken härlig familj du har!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst var det underbara blommor (och släktingar!)!
      Kram

      Radera