söndag 24 mars 2013

Episklerit?

Höger öga har blivit rött och värker lite - mer när man trycker på det och tittar mot ljuset. Med största sannolikhet är det episklerit - inflammation i bindhinnan. Jag har haft det två gånger förut. Det kan gå över av sig själv, så det hoppas jag på. Jag visade det för doktor Emma i torsdags, och hon menade att det inte borde vara något problem för transplantationen eftersom det är en inflammation och inte en infektion. Det blir en ny möjlighet att visa upp det för jag har fått en tid i Huddinge på tisdag eftermiddag för omläggning av bandaget och spolning av CVKn. Spola slangarna måste göras varje vecka så länge jag har den.

Annars rullar det på. Första kvällen fick jag ta värktabletter och hade svårt att hitta en bra sovställning (och att komma ner i den och upp ur den!). Sen har det bara blivit bättre och bättre. Jag rör mig fortfarande stelt och med lite nerböjt huvud, för det drar i såren, men det gör inte ont om jag håller mig lugn. Övrig anpassning:

Med en 40 cm tvådelad slang som hänger ut från kroppen känns det inte bra att sova i bara trosor som jag brukar. Man vet ju inte hur man kommer att trassla in sig! En halvtight t-shirt håller tentaklerna på plats.

Att duscha är rätt meckligt! Håret får jag tvätta (försiktigt) böjd över badkaret. Resten av kroppen utom bröstkorgen får jag fjutt-dusha med hand-duschen för att inte bandaget ska suga åt sig. Hoppas det blir bättre efter tisdagens omläggning.

Sen kan jag ju TYVÄRR inte bädda sängen, hänga tvätten, plocka ur diskmaskinen och sådant, så det får resten av familjen sköta. Faktum är att det fortfarande lätt börjar blöda lite när jag rör mig för mycket, så det är inte bara ett sätt att smita ifrån!   J

2 kommentarer:

  1. Anna-Karin, du ska se att du kommer att njuta av CVK:n. På nätterna tar syrrorna prover ur den så att du knappt vaknar. Håll bara koll så att den läker fint. Jag kan om du vill, sy en CVK-påse. År din utgång nedanför nyckelbenet?

    Det är och har varit en tuff tid, för oss alla runt omkring Micke. Saknaden är enorm. Jag har inte tidigare klarat att läsa hur det går för dig men det var positiv läsning vilket känns skönt. Jag håller tummar och tår att det fortsätter så.
    Kram Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Monica! Jag förstår att det är jättetufft för er alla, och det kommer det självklart att vara länge, fast inte konstant! Låt sorgen ta sin tid i sina olika faser - det behöver den!
      Jag skulle jättegärna vilja ha en CVK-påse! Den går under huden och kommer ut en dm neranför nyckelbenet. Jag har lämnat min mailadress i din blogg. Skriv till mig så kan jag lämna min postadress!
      Tack för att du orkar höra av dig till mig. Jag tänker jättemycket på er som du förstår!
      KRAMAR
      Anna-Karin

      Radera