6 år: Blodprov, mammografi mm

Idag har jag tagit ledigt från jobbet, för det har lugnat sig lite nu efter en extremt intensiv period första kvartalet. Ska åka till stugan i eftermiddag och träffa 6 av mina kusiner över helgen. Det ser jag verkligen fram emot.

Förutom sjukgymnastik (nej, jag har inte gjort den än men jag SKA!) och några ärenden passade jag på att ta blodprovet för detta halvår. Jag var där vid 10-tiden, och nu när jag kollar på 1177.se halv två har resultaten redan kommit in. Fantastiskt! Jag tog fyra rör idag mot dom vanliga tre, så jag frågade vad som var extra. Det var sköldkörtel-värden. Alla värden ligger perfekt inom normalintervallen, och Hb:t är på all time high tror jag; 145 g/L!

Förra veckan var jag på mammografi. Nu väntar jag bara på beskedet och hoppas att allt är normalt!

Jag var hos sjukgymnasten också förra veckan. Hon utökade några av övningarna jag fått, kollade att jag gjorde alla på rätt sätt (det gjorde jag inte!) och lade till någon ny. Jag ska promenera 10+10 min om dan och successivt utöka det. Jag får öka på rätt snabbt nu, för golfsäsongen har börjat och nästa vecka har jag bokat in en 9-hålsrunda.

Det kom ett brev från S:t Eriks Ögonsjukhus, och jag blev så glad för jag trodde jag fått en tid för undersökning och operation. Tji fick jag, för det var bara en bekräftelse på att dom fått remissen, och information om att en kallelse kommer om två månader. Suck! Jag får treva vidare i min suddiga värld ett tag till!

6 år: Födelsedag och efterstarr

Igår var det min 6-årsdag efter transplantationen. Jag hade tänkt skriva då, men var så upptagen med att titta på US Masters golf på TV, så det blev inte av. Firade med lite glass i alla fall.

Svullnaden i knät minskar och jag kämpar på med övnings-programmet. Har bokat en tid hos sjukgymnasten på tisdag så då kanske jag får lite nya övningar. Har bara tre fragminsprutor kvar, och det ska bli skönt att slippa ta dom i magen varje dag. Dessutom har jag blivit blåfläckig för emellanåt träffar jag ett blodkärl.

I måndags var jag hos optikervännen AB för att kolla synen. Jag var rätt säker på att jag utvecklat starr i det öga som ännu inte är opererat, men det visade sig att det var kraftig efterstarr i det opererade ögat. Ca 10% får det efter starr-operation. Jag kom inte ihåg vilket öga jag behandlat uppenbarligen, men kunde kolla i bloggen att det stämde. Hon skrev en remiss så nu väntar jag på en kallelse. Dom behandlar efterstarr med laser, och jag ser fram emot att se klart igen!

Nu måste jag titta vidare på golfen. Hoppas ni får en skön helg!

6 år: Knäoperation

Så var knäoperationen avklarad. Allt har gått bra och jag har i alla fall än så längre betydligt mindre ont än innan. Det var kortversionen. Här kommer en mer detaljerad:

Igår kväll kom jag hem rätt sent från en tjänsteresa. Jag fick inte äta eller dricka efter midnatt, så min alltid lika hjälpsamma make ordnade te och mackor som jag hann få i mig vid 23-tiden. Sen fick jag duscha och tvätta håret och tvätta varje fläck på kroppen med Descutan, skölja av och sen göra samma sak en gång till. Rena handdukar till torkning, rena kläder och sen reda ut håret som blivit som Svinto ungefär. Sedan sömn i rena lakan som maken lagt i medan jag var borta.

På morgonen samma dubbla Descutan-procedur, Svinto-utredning och rena kläder. Så iväg till ortoped-kirurgen för inställelse 09:30. In på operationsavdelningens uppvakningsrum där jag fick sätta på mig operationskläder. All personal var väldigt rar och hjälpsam. Narkosläkaren Håkan kom och berättade om sövningen. Jag fick en infart i vänsterarmen, Alvedon och Naproxen mot smärta och svullnad, två olika sorters medel förebyggande mot illamående och efter ett tag fick jag ta en Sumatriptan mot migränen som möjligen triggats igång av vätske-förbudet. Dr Mattias som skulle utföra operationen kom och berättade om den, ritade en stor pil på det aktuella knät och svarade på frågor. Så lite väntan till ca 12 när narkossköterskan Sara kom och pratade lite och sedan rullade in mig i operationssalen. Jag fick flytta över till operationsbordet hjälpt av SSK Sami, komplettera klädseln med en pappersmössa, fick på en blodtrycksmanschett och syresättningsklämma, och så tvättade SSK Paulina knät med sprit så det flödade. Sara kopplade in en slang i infarten och sprutade in något som jag inte minns vad det var. Smärtstillande kanske. När Dr Håkan kom på plats fick jag syrgas och narkosmedlet.

När jag vaknade upp var jag tillbaka på min plats i uppvakningsrummet. Efter en stund fick jag kaffe, mackor och svart vinbärsdryck. Dr Mattias kom och berättade att dom tagit bort halva den yttre menisken, och att det fanns artros på en del ytor (se bilden). Av det skälet är det inte säkert att det blir helt bra eller hur lång tid det tar. Jag fick lite instruktioner och ett träningsprogram som jag ska börja med redan ikväll om det känns ok. Det kan ta några veckor tills svullnaden lägger sig, och det är framför allt den som orsakar svärtan. Jag behöver inte gå med kryckor, men ska inte undvika att belasta så svullnaden ökar. Dr Håkan skrev recept på Alvedon, Omeprazol, Arcoxia (eftersom min mage kraschar av Naproxen) och Fragminsprutor (eftersom jag haft  blodpropp i samband med stamcellstransplantationen).

Det vänstra knät har börjat visa samma tecken som det nu opererade högra hade för ett halvår sen, men det är inget att göra förrän det blir riktigt dåligt. Jag ska ta kontakt med sjukgymnasten och be om lämpliga övningar för att bygga upp musklerna istället.

När jag tagit en migräntablett till, blivit av med infarten och hämtat ut medicinerna fick jag åka hem strax för tre.

6 år: Trasig menisk

I måndags ringde Ortopeden Andreas och berättade att min yttre menisk i högerknät är trasig, och en lös bit behöver opereras bort. Det blir en titthålsoperation på fredag. Skönt att bli av med den, så det kan bli bättre sen, för det funkar inget vidare som det är nu.

6 år: Besök hos Ortopeden

I torsdags var jag så bra i knät så jag gick helt utan kryckor. När jag satt som vanligt och bara rörde benet lite flyttade något i knät på sig igen och det började göra skitont. Sen hade jag lite svårt att gå och ångrade bittert att jag inte tagit med kryckorna, speciellt som jag skulle gå på Nationalmuseum ned kompisarna LE och AB efter jobbet. Jag haltade till restaurangen där vi träffades, och sedan stöttade kompisarna mig till museet. Där visade det sig att dom hade rullstolar att låna ut, så jag fick sitta mig runt på utställningarna. Det var tur!

Jag bestämde mig för att utnyttja min privata sjukvårdsförsäkring som jag ändå betalar dyra pengar för, så jag fick en tid hos ortopeden. Jag vill ju gärna veta vad det är som är galet. I måndags var jag alltså på Ortho Center och träffade Dr Magnus. Han klämde och böjde på knät, och konstaterade att det behövs en magnetkameraundersökning för att få reda på hur det står till. Nu väntar jag på kallelsen ifrån Sabbatsbergs Sjukhus. Dr Magnus skrev ut Etoricoxib (smärtstillande och inflammationshämmande) som jag ska äta i en vecka. Jag ska ta det mycket lugnt med träning, bara sitta i fåtöljen och böja och sträcka ut benet lite försiktigt. Det viktigaste nu är att inflammationen lägger sig.

Fortsättning följer.

6 år: Knäskada

Jag har haft problem med höger knä under hösten. Ibland är det något som kommer ur läge, och när jag sträcker ut benet hoppar det tillbaka i läge med ett knäpp och ibland lite kortvarig smärta. Jag tänkte ta tag i det när det lugnar sig lite på jobbet.

I onsdags när jag skulle hoppa upp och peka på en ritning tjongade det till ordentligt och gjorde riktigt ont. Den här gången gick det inte över som det brukar. Sen kunde jag inte sträcka ut benet helt och inte stödja på det.

Jag jobbade färdigt dagen och snälla kollegor bar mina saker och stöttade när jag måste förflytta mig. Kusin K som jag skulle käka middag med kom och hämtade mig vid dörren dit kollegan H stöttat mig.

Efter middagen när K kört mig hem slog jag en signal till 1177 för att höra vad dom tyckte, och dom tyckte absolut att jag skulle åka in till akuten för att kolla att ingenting låg ur läge. Maken fick köra mig till Danderyd, och jag blev undersökt av Dr Oscar. Inget är brutet och knäskålen har inte hoppat ur led. Antagligen är det en menisk som inte är som den ska - trasig eller sliten. Men dom gör ingenting akut åt det. Smärtstillande tabletter och sjukgymnastik är vad som gäller. Om knät låser sig får jag åka in akut igen och får jag andra problem så får jag ta det med husläkaren. Jag fick med mig ett par kryckor så jag kan ta mig fram i alla fall. Totalt två timmar var jag borta hemifrån. Det var imponerande effektivt!

Det har blivit lite bättre, så nu haltar jag fram utan kryckor hemma, går med en krycka på jobbet så jag kan bära mina grejer i andra handen och använder båda kryckorna och ryggsäck när jag går ute. Nästa vecka ska jag boka tid hos en sjukgymnast.

6 år: Hinken igen

Natten till fredag fick hinken komma till användning igen. Jag är helt övertygad om att det inte är vinterkräksjukan. Dels får jag inte kaskadkräkningar utan vanliga, och dels är ingen i min omgivning smittad. Dessutom känns det ungefär som mina vanliga mag-krascher, även om det håller i sig mycket längre numera. Förr kunde jag ha det på natten och sedan vara helt som vanligt på morgonen, äta frukost och köra på. Nu håller framför allt vatten-diarrén i sig flera dar, och jag har svårt att äta.

Jag hade en omgång i början på december också som höll i sig i ca 5 dar, men skrev inget om det. Därav två hinkar!

Ni får ursäkta äckel-detaljena, men jag skriver detta för min egen skull. Ibland vill jag kunna gå tillbaka och kolla frekvensen t.ex. för att ta upp det med läkaren, och då är det lätt att hitta hinkarna i flödet.

Just nu passar det väldigt dåligt för vi har galet mycket att göra på jobbet. Det blir inte bättre av att vara borta en dag och behöva försöka hitta ny tid för dom fyra möten jag tvingades ställa in. Men det hade kunnat vara ett ännu sämre tillfälle, så det är bara att bita ihop och kämpa på.

5½ år: Blodprov och lungröntgen

Blodprov och lungröntgen klarade jag av förra veckan. Blodvärdena kunde jag se dagen efter på 1177.se. Trombocyterna har återgått till det normala som väntat, och allt annat var normalt utom levervärdena som var något förhöjda. Lungröntgen fick jag svaret på i posten idag, och det var utan anmärkning, så nu är lunginflammationen helt borta.

Nu ska jag gå och träna på min kör-stämma. Jag ska vara med i kören bakom LaGayalia Fraizer och Shirin i inledningsnumret "Stand by me" på Cancergalan i TV4 7/1. Bara 4 minuter i rambljuset visserligen, men det ska bli JÄTTEKUL!

God Jul och Gott Nytt År till er alla!

5½ år: Hälsokontroll och influensavaccin

I tisdags var jag på hälsokontroll. Dom flesta värden var bra. Sämst var trombocyterna på över 600 (normalintervall 165-387) och det var först lite oroväckande eftersom det var dessa förhöjda värden som gjorde att dom upptäckte blodcancern för 7 år sedan. Men inflammatoriska tillstånd ger också förhöjda trombocyt-värden, så lunginflammationen är nog skurken i det här fallet. Jag ska ta rutinblodprov på hematologen i december, och då bör dom ha normaliserat sig.

Hörseln som varit nedsatt i flera år hade försämrats på båda öronen. Så småningom får jag väl skaffa hörapparater, men det får vänta.

Snabbsänkan låg på 8, och eftersom jag var nyfiken mätte Dr Anders syresättningen som var 95%. Inte helt bra än alltså, men efter en stund med riktigt djupa andetag kunde vi få upp den till 97%. Det är fortfarande slem kvar i lungorna, men det blir bättre för varje vecka. I mitten på december ska jag

röntga lungorna igen, och då bör det ha gått tillbaka.

När jag ändå var på vårdcentralen och dom precis släppt årets influensavaccin passade jag på att ta sprutan så är det gjort.

5½ år: Återbesök för lunginflammationen

Igår var det återbesök på husläkarmottagningen för att se hur lunginflammationen sköter sig. Dr Britt var mycket nöjd med snabbsänkan som nu är nere i 6. Det visar att antibiotikan gjort sitt jobb. Syresättningen är fortfarande nedsatt, 93%, men det går åt rätt håll i alla fall. Det hörs fortfarande att det är kvar inflammation i lungornas nedre del. Jag är fortfarande mycket matt, hade varit hemma från jobbet under veckans första tre dagar, och blev riktigt trött av läkarbesöket. Dr Britt menade att tröttheten och hostan kommer att hänga i lång tid, och föreslog en sjukskrivning för att kunna vila upp mig. Jag var skeptisk först - det är en väldigt intensiv period på jobbet - men vi enades om en 50% sjukskrivning t.o.m 28/10 i alla fall. Det ger lite andhämtning. Jag blir kallad till lungröntgen om 2 månader (före det är det ingen idé tyckte Dr Britt), och jag ska höra av mig om febern stiger igen.

Samma morgon tog jag blodprov, EKG, lungfunktionstest, hörseltest mm inför den årliga hälsokontrollen på jobbet. Läkarbesöket med resultatgenomgång blir i början på november.