22 månader: Mammografi

En stämningsbild för att visa mina läsare i Sydafrika
vad dom missar!

Så var mammografin avklarad för denna gång. Jag hade en relativt tidig morgon-tid, så det var inga problem att få parkering vid Karolinska i Solna. När jag åkte därifrån däremot var det fullt! Det är inte min favorit-undersökning, så på väg därifrån slank jag in på caféet och köpte med mig en latte och kanelbulle. 65 kronor!!!! Är det jag som blivit gammal eller är det inte väldigt dyrt på ett sjukhuscafé? Det hade jag i alla fall gjort mig förtjänt av, och jag njöt av varenda krona i bilen på vägen hem.

Förkylningen blir bättre och bättre. Jag har fortfarande lite lätt feber, speciellt på eftermiddagarna, snorar och hostar lite, men jag klarar mig med lite nässprej då och så, så det är helt OK.

Nu tänkte jag tycka till lite om försäkringskassan. Dom får så himla mycket skit för det mesta, men nu har dom faktiskt gjort mig glad. Under min kraftiga och långdragna förkylning har det varit uteslutet att jobba alls, så jag anmälde det till F-kassan. Men jag klantade mig på så sätt att jag tittade på fel ställe på deras hemsida och trodde jag skulle anmäla mig från dag 14 när jag skulle ha gjort det från dag 7. Dag 14 bad jag om ett läkarintyg från min läkare i samband med att jag var på Huddinge och tog odlingsprov. Intyget kom dock aldrig, så jag fick ringa och påminna via sköterskan två gånger. När pappret slutligen kom var det daterat den dag det skrivits ut, och inte då jag först begärde det. Suck!!! Jag beskrev det här för F-kassan på telefon och sedan i anmälan, men det var ju inte alls självklart att jag skulle få ersättning efter först mitt misstag och sedan läkarens. Men när månadens utbetalning kom har jag fått full sjukpenning för alla dom dagar jag varit oförmögen att jobba, och utan minsta försening trots att det blivit lite sent anmält och behövde utredas p.g.a. fel i anmälan. Den här gången blev det i alla fall en stjärna i kanten för Försäkringskassan.

Nu kommer två veckor utan några planerade sjukvårdsaktiviteter alls, och i vecka 8 är det dags för månadens blodprov.

21 månad: Bentäthetsmätning

Huddinge sjukhus i vinterskrud

Förkylningen är bättre, men långt ifrån bra. Jag kan fortfarande inte känna smak mer än nån enstaka stund, hostan hänger i om än inte lika enträget och näsan rinner emellanåt. Men det verkar ju gå åt rätt håll i alla fall och det är ju bra. Jag jobbar halvtid åt kund sedan i måndags, och det är väldigt roligt att vara på banan igen. Men det är skönt att ta det lite på deltid till en början, för jag blir hemskt trött!

Idag var jag i Huddinge på eftermiddagen för bentäthetsmätning. Det är en svag röntgenundersökning där dom kollar hur mycket mineraler det finns i ryggraden och höftbenen. jag fick ta bort allt med metall i (smycken, brallor med dragkedja och BH med hyska och hake) och ligga på en brits. Sen åkte en arm fram och tillbaka och tog bilder.  För höftdelen fick jag vinkla fötterna mot ett stöd och spänna fast dom så lårbenshalsarna skulle synas ordentligt. Helt smärtfritt och över på några minuter. Men det går ju en halv dag ändå för resorna.

Nästa vecka är jag kallad på mammografi. Det har inte med transplantationen att göra utan är del i den vanliga screeningen, men det får hänge med här på bloggen i alla fall.

21 månad: Äntligen antibiotika

Dr Katarina ringde i förmiddags och berättade att det var en bakterie i näsodlingen, en väldigt vanlig förkylningsbakterie - typisk dagissort. Snabbsänkan var 21 (normalvärde är <3), och det stämmer bra med odlingsresultatet. Bakterien är inte alls farlig, så jag kan läka ut det själv, men om jag ville så kunde jag få antibiotika. Det ville jag. Framför allt därfor att ska börja ett deltidsuppdrag hos en ny kund på måndag, och då vill jag vara i bra skick. Förkylningen visar inga som helst tecken på att dra sig tillbaka, och jag kan ju inte gå där och hosta och snörvla och känna mig trött och yr i huvudet.

Sen visade det sig lättare sagt än gjort att få tag på tabletterna. Först tog jag en promenad ner till närmaste apoteket. Det tar bara 10 min om man går långsamt, men halvvägs började jag känna att jag borde tagit bilen istället. Väl framme visade det sig att det var en ovanlig sorts antibiotika som dom inte hade inne. Möjligen kunde den finnas på apotek i anslutning till sjukhus. Jag köpte lite hostmedicin och rinexin och pallrade mig hem igen med ansiktet täckt av ett lager svett i kylan.

Vis av skadan ringde jag till närmaste sjukhusapotek för att kolla om dom hade min medicin. Det hade dom inte, men snälla Johan som jag pratade med kollade i datorn vilket som var det närmaste apotek med min medicin i lager. Han berättade också att man kan kolla det själv på fass.se. Det var ju bra att veta! Så tog jag bilen till utpekade apotek, och där hade dom mycket riktigt medicinen. Men hon ville ta betalt för den trots att jag har frikort. Först kollade hon att medicinen ingick i högkostnadsskyddet (vilket den gör), sen ifrågasatte hon om jag verkligen hunnit få frikort (suck). Vid det laget var jag tvungen att dra fram en stol att sitta på för orken tröt. Så kom hon på att hon kunde fråga en kollega, och det visade sig att problemet var att det fanns ett

billigare likvärdigt alternativ, men dom hade inte det inne så jag fick mina tabletter på frikortet i alla fall. Det är bara tre tabletter som man ska ta en om dan och sen är det klart. Skumt, men jag hoppas att det funkar!

Efter så här mycket ävetnyr måste jag vila, och sen får vi se om jag orkar plocka undan lite juldukar och pynt. Det är ju trots allt Tjugondag Knut!

21 månad: Blodprov

Idag bar det av till lokala labbet för blodprov. Tre rör tog dom och allt gick bra.

Jag har inte hört något från Huddinge, så risken är att det bara är en virus. Jag hade hoppats att det var en bakterie som jag kunde få bort med antibiotika, för hostan och snorandet vill inte ge med sig. Jag har haft lite svag feber också det senaste dygnet och känner mig lite yr och trött. Suck!

21 månad: Spontanbesök på Huddinge Sjukhus

Flemingsbergs pendeltågstation
Ett givet utflyktsmål!

I förmiddags ringde jag till Huddinge och pratade med syster Kerstin bl.a. om min förkylning som inte vill ge med sig. Efter att hon konsulterat Dr Katarina ringde hon tillbaka och ville att jag skulle komma dit och ta en odling i näsan för säkerhets skull. Om det är bakterier behöver jag penicillin.

Det blev att pallra sig iväg på en liten utflykt - 3 timmars resa och 5 minuters provtagning. Tur att jag inte var uppbokad! Svar kommer efter helgen; hör jag inget är det virus, och då får förkylningen läka ut sig själv. Oavsett vilket så bad jag om recept på Rinexin så jag kan dämpa symptomen lite vid behov. Syster Kerstin lade in en snabbsänka på remissen för måndagens blodprov också.

Jag passade på att fråga om hepatit-immunitetsprovet som inte är taget eftersom ingen remiss skrivits. Dr Katarina menar dock att även om det finns lite immunitet kvar så är det inte ett fullgott skydd, så det är bara att gå och ta vaccinationerna. Jag gör det när förkylningen är över.

Så passade jag på att få mina värden när jag ändå var där. Allt ser väldigt bra ut. Nästan alla värden ligger i normalintervallet, och dom som inte gör det (P-Albumin, P-ASAT och S-25-OH Vitamin D) ligger precis utanför gränsen. Speciellt nöjd är jag med att D-vitamin-värdena är bra, det ena normalt och det andra precis under undre gränsen. Det betyder att jag har börjat bilda tillräckligt med D-vitamin trots att det är mitt i vintern och jag inte äter några tillskott. Det minskar risken för benskörhet.

Jag kanske lät lite gnällig över min oplanerade utflykt, men det är faktiskt fantastiskt skönt att ha så bra support fortfarande nästan två år efter transplantationen. Bara att ringa ett nummer och få prata med en sjuksköterska som är insatt i mitt fall, få läkarens utlåtande och åtgärder som dom bedömer nödvändiga samma dag. Det gör att jag känner mig väldigt trygg!

21 månad: FÖRKYLD

I snart två veckor nu har jag varit rejält förkyld - som en hel karl! Febern har aldrig överstigit 38, så det är ingen fara, men det vill ju aldrig gå över. Jag bokar mig på det ena träningspasset efter det andra och tänker att "då måste det ju i alla fall vara bra". Men så får jag boka av igen. Imorgon kväll är jag bokad på BodyPump, men det blir nog inget av med det heller. Näsan rinner och jag hostar gulgröna klumpar mest hela tiden. I natt sov maken i gästrummet så han inte skulle störas av mitt hostande, för han skulle ju upp och jobba. Tur att jag inte har haft några möten eller annat viktigt jobb inbokat. Jag har ägnat mellandagarna till att sitta eller ligga i soffan, hemma eller i stugan, och stånka och stöna. Det har blivit en del läst (mest en blogg av en annan stamcellstransplanterad), men inte så mycket annat gjort. Jag hoppas att dom nya cellerna har haft ett riktigt träningsläger och lärt sig bekämpa åtminstone den här sortens förkylning så det går fortare i framtiden!

20 månader: Årets sista blodprov

Vi förbereder för julen!

Igår var jag och tog årets sista blodprov. Jag hade förväntat mig lång kö på labbet, men det var tomt i väntrummet när jag kom. Efter att provet var taget satt det däremot en lång rad och väntade, så jag hade väl tur. Fyra rör tog dom, däribland d-vitamin, men inget immunitetsprov för hepatit. Jag får ringa hematologen igen och kolla hur jag ska göra med det.

Nästa kända sjukvårdsaktivitet är ytterligare ett blodprov om en månad och bentäthetsmätning 21/1.

Nu tar bloggen jullov. Efter tre år av prövningar önskar jag mig ett 2015 fyllt av glädje. Och alla er andra önskar jag en GOD JUL och ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

20 månader: Återbesök efter starroperationen

Tänk att det redan har blivit 17e december! Tiden verkligen rusar iväg. Dags för återbesök på S:t Eriks Ögonsjukhus alltså. Först kollade optikern Oskar synen på högerögat och trycket på båda ögonen. Synfelet är nu 0,25-0,5 dioptrier (undersökningen var inte så noggrann), och trycket var bra i båda ögonen.

Sen fick jag komma in till Dr Laura som tittade igenom det opererade ögat. Hon tyckte att allt såg mycket bra ut. Jag frågade om högerkanten av synfältet som liksom vibrerar när jag fokuserar och läser eller tittar på bildskärmen. Det är helt ofarligt sade hon. Ögat reagerar på att linsen är ett främmande objekt, men det kommer att gå över med tiden. Hon tycker inte att det är dags att operera vänsterögat än, och det håller jag med om, så det avvaktar vi med tills det blir värre.

När jag kom ut på gatan igen hade det börjat snöa, och det fortsatte till och från inpå kvällen. Den vita marken förstärkte julkänslan när maken och jag gick på julkonsert i Immanuelskyrkan. Väldigt stämningsfullt och fint!

20 månader: Komplett remission!

I fredags var det läkarbesök hos dr Maciej. Vi pratade om en massa saker:

• Det viktigaste först: Benmärgsprovet! Det visade komplett remission, d.v.s. man kunde inte hitta några cancerceller i provet. 
• Chimerismprovet i benmärgen innebär att man kollar hur stor andel av cellerna som är mina egna  och hur stor andel som är donatorns av fyra sorters celler. Jag hade som mest 2,1% egna celler. Man blir sällan helt fri från egna celler, men så länge det inte finns cancer i dom är det ingen fara. Här kommer det exakta resultatet för eventuella nördar:
• CD19: 0,1% egna
• CD3:   0,2% egna
• CD33: 0,9% egna
• CD34: 2,1% egna
• Blodvärdena från senaste provtagningen var alldeles utmärkta. Nästan alla låg inom normalintervallet och endast två var en liten gnutta förhöjda. Inget att bry sig om.
• Jag frågade om levervärdena, som var lite över gränsen i oktober, men som hade rättat in sig i ledet nu i november. Jag tyckte det var konstigt att dom fick en topp (om än liten) eftersom jag inte äter några mediciner längre. Dr Maciej sade att min lever är väldigt känslig efter att ha blivit utsatt för cellgifterna och stamcellstransplantationen, så det kan bara ha varit något jag ätit inför förra provtagningen som gav utslag. Men det är absolut inget att oroa sig för.
• Min mage går lite upp och ner. Kräkningarna har blivit glesare, men natten före läkarbesöket fick jag använda hinken ett par gånger. Och någon eller några gånger i veckan har jag diarré. Men eftersom det inte är konstant utan kommer och går menade han att det inte kunde vara en kvarvarande GvHD (Graft versus Host Disease). Han trodde inte heller att magen reagerade på väldigt små mängder listeria-bakterier, så den är väl allmänt väldigt känslig bara. (Jag anar att ni drar på munnen, men NEJ det är inte kopplat till överdriven alkoholkonsumtion!)
• Mina fotsulor bränner när jag ligger i sängen och dom inte blir distraherade av att jag går på dom. Det stör lite när jag försöker somna, men är inte någon stor sak. Jag frågade om det kunde vara en kvardröjande hud-GvHD, men det är svårt att säga sade han. Inget som behöver behandlas i alla fall.
• Vaccinet mot polio, difteri och stelkramp är fortfarande slut hos leverantören. Nu tror dom att det ska komma i april. Jag får vänta tills det kommer en kallelse.
• Jag frågade om jag borde ta vaccin mot Hepatit A och B för att vara skyddad vid utlandsresor. Han tyckte det var rimligt, och det finns ingenting som hindrar det, men att jag borde kolla immuniteten först. Det kan finnas kvarvarande immunitet trots transplantationen.
• Sjukskrivningen förlängs med 50% under januari-februari och 25% under mars-april. Sen får vi se hur det känns.
• Planering framöver: 

  

  På stationen köpte jag en kaffe och
  kanelbulle att fira med på vägen hem.
  MUMS!

• Blodprov varje månad. I januari ska dom förutom det vanliga testa mängden d-vitamin för att se om jag fortfarande har brist på det.
• Han skriver remiss för bentäthetsmätning i februari.
• Under april ska det göras benmärgsprov, ögonundersökning och spirometriprov (lungfunktionstest).
• Tandläkarbesök ska göras. Sist jag var där sade dom att dom skulle kalla mig i december. Dr Maciej tyckte att jag skulle ringa och påminna, men jag avvaktar nog lite. Jag har ju varit där flera gånger extra pga fallet för ett drygt år sedan, och allt har sett bra ut.
• Nästa läkarbesök i april-maj (2-årskontrollen).

På det hela taget mår jag väldigt bra. Jag jobbar (internt på firman) några timmar om dan och det går bra även om jag ibland blir trött. Snart ska jag börja jobba deltid ute hos kund istället, och det ska bli fantastiskt roligt att få göra lite verklig nytta igen efter så här lång tid. En mer motiverad konsult får man leta efter!

19½ månad: Blodprov

I stugan i helgen hade vi besök
av lite olika slag, t.ex. tofsmes...

Så var det dags för blodprov igen. Det är så sällan nu, så det blir nästan ett litet äventyr. Extra äventyrligt blev det idag, för det visade sig att jag inte hade något ID-kort med mig (körkortet låg i jympaväskan visade det sig, och har troligen legat där i ett par veckor). Det gick bra i alla fall efter ett litet kort förhör om personnummer, namn och läkare. Tre rör tog hon, så det var väl bara dom vanliga grundvärdena. Igår fick jag kallelse till läkarbesök 12/12. Då får jag se resultatet, och inte minst utfallet från benmärgsprovet som alltid är lite spännande.

I torsdags hade vi återträff i Mössebergs-gänget (vi som var på cancer-rehabilitering tillsammans i augusti). Två tjejer hade bjudit in alla från Stockholms-området till en middag på Belgobaren, och efter några sista minuten-avhopp pga lunginflammation, behandlingspåverkningar och annat var vi sju stycken som

...blåmes och svartmes

träffades. Det var väldigt roligt att träffa dom igen och höra vad som hänt sen sist. Dessvärre hade någon fått återfall, men kämpade sig dit i alla fall vilket var imponerande. Några var inne på att göra stora förändringar i livet; byta karriär eller sluta jobba och flytta utomlands. En mycket trevlig kväll som avslutades med en drink på Radisson hotel innan vi spreds för vinden igen - dock med ett datum för nästa träff inbokad.

Nästa vecka har jag inga sjukvårdsaktiviteter inplanerade, så förhoppningsvis har jag inget att skriva om då!