tisdag 19 november 2019

6½ år: Höftprotesoperation

Så var operationen avklarad och jag är hemma igen. Men jag tar det från början:

I fredags ringde en sköterska från Ortho Center med lite frågor och information. Eftersom jag skulle opereras först av alla på måndagen tyckte dom det var bra att ha det avklarat.

Söndag morgon och kväll duschade jag och tvättade håret med bakteriedödande Descutan; två varv vardera gången. Mellan dessa tvagningar hann jag med generalrepetition och konsert med min kör Team Putte på Berwaldhallen. Gästartister var Sonja Aldén och Charlie King, en fantastisk gospelsångare. Efter det varma mackor hemma hos oss. Det var väldigt trevligt, och jag svullade i mig ordentligt eftersom jag skulle vara fastande från midnatt.

Måndag morgon fick jag skjuts av maken till Ortho Center på Löwenströmska Sjukhuset för inställelse 07:00. Jag fick flytta in i mitt rum och av SSK Johanna fick jag sjukhuskläder (nattskjorta och strumpor) och Descutan för en tredje omgång med två duschar. Denna gång slapp jag i alla fall
Operationsbeskrivningen. Den blir
större om man klickar på den
tvätta håret. När jag var klar fick jag lite tabletter (mot illamående och lite annat) och en infart i armen, och sen stod narkossköterskorna Sara och Lisbeth och väntade för att köra ner mig i sängen till operationssalens förrum. Jag fick flytta över till operationsbritsen och ligga på högersidan med ett litet uttag för axel och arm. Höfterna spände dom fast med någon hållare så allt skulle sitta på plats. Kirurgen Per kom och ritade på vänsterhöften där han skulle skära.

Högerarmen fick en blodtrycksmanschett och klämma för mätning av syresättning. I vänsterarmen användes infarten flitigt för att spruta in det ena och det andra, t.ex. Cyklokapron mot blödning, antibiotika och lugnande som svirrade till skönt i huvudet. Narkosläkaren kom och satte en ryggbedövning och sen fick jag narkos. Operationen tog 53 min kan jag se i operationsbeskrivningen som jag fick med mig hem.

Min utsikt på uppvaket
När jag vaknade upp igen var jag på uppvaket. Narkosen släppte före ryggbedövningen. Det var lite skumt, för hjärnan hade fått för sig att jag låg med vänsterbenet böjt, men jag låg platt på rygg med båda benen i madrassen. Det kändes som att jag ville sträcka ut benet fast det redan var sträckt. När jag försökte röra fötterna hände ingenting. Väldigt frustrerande. Först lossnade ryggbedövningen i högerbenet så jag kunde börja vippa på foten och nå'n timme senare kom vänsterbenet tillbaka så hjärnan förstod vilken position det hade. Det tog ett tag till innan stickningarna och domningarna försvann. I mellantiden fick jag te och mackor, och sen en kopp kaffe. Gott!

Fysioterapeuten Joakim kollade emellanåt hur bra benen funkade och instruerade hur jag fick röra mig. Jag provade att ligga på högersidan ett tag med en kudde mellan benen, för jag får ont i ryggen av att ligga för länge på rygg, men då fick jag väldigt ont i den opererade höften.

Eftersom man inte har någon kontroll över urinblåsan med ryggbedövningen kollade dom den med ultraljud några gånger så den inte skulle bli överfull. Lyckligtvis fick jag tillbaka någorlunda stabilitet i benen så Joakim och SSK Petra (som tagit över efter Johanna) kunde köra in mig på toaletten i sängen (ett rejält toalettrum med andra ord med förhöjd toalettstol så klart). Det var skönt att slippa tömmas med kateter vilket man måste göra om blåsan blir full innan benen bär. Jag fick ett par sjukhustrosor att ta på också, och vände nattskjortan rätt. På operationen ville dom ha den med knäppningen bak. Sen fick jag gå tillbaka med hjälp av ett gåbord som jag kunde hänga lite på. Efteråt kollade dom igen med ultraljudet att jag hade fått ut allt och det hade jag.

På uppvaket fyllde dom på med en omgång antibiotika och i någon fas tror jag att jag fick saltlösning, men jag är inte säker. Jag fick rätt mycket morfin och annan smärtstillande och inflammationsdämpande. När jag skulle gå på toa nästa gång fick vi avbryta för det snurrade för mycket i huvudet. Det kan bli så när ryggbedövningen släpper. Jag slumrade mest hela eftermiddagen, och trampade med fötterna 30 ggr varje timme efter instruktion från Joakim.

Till middag fick vi köttfärslimpa, och sen fick jag åka säng till toan och tillbaka. Sen var det dags att åka till mitt egna rum. Jag försökte läsa i instruktions foldern jag fått, men slumrade hela tiden till. På kvällen serverades choklad och mackor, och efter 22:00-tabletterna somnade jag in för natten. Lyckligtvis gick det då bra att ligga på den friska sidan med en kudde som stöd för det opererade benet som inte får korsa över. Jag vaknade några gånger, men brukar jag göra, och jag kunde somna om snabbt. Vid 04:30 tilltog värken, så jag fick en OxyNorm av nattsköterskan Sofia, och snart blev det bättre.

På morgonen fick jag 1 Omeprazol för magen, 1 Targiniq långtidsverkande morfin, 2 Alvedon och 1 Eliquis mot blodpropp. Det är min morgondos för ett tag framöver. Sofia tog tempen (37,5 - den kan gå upp lite efter operationen, men upp till 38 är OK) och kollade förbandet som såg bra ut. Jag fick frukost och sen fick jag åka säng till röntgen.

Dr Per kom och kollade hur jag mådde och berättade att röntgenbilderna såg bra ut. Sen kom SSK Petra som tagit över dagskiftet igen och hade genomgång av vad som händer och kan hända nu efter operationen. Jag fick vila ett tag innan fysioterapeuten Anna kom och visade vad man får göra och inte får göra under dom första 6 veckorna och senare. Hon instruerade hur jag skulle klä på mig med hjälp av griptång och strumppådragare, visade hur jag ska gå med kryckorna och gick igenom dom liggande övningarna jag ska göra 2 ggr om dan.

Till lunch fick vi ris med kycklinggryta. Sen kom Dr Per för utskrivningssamtalet, och jag fick med mig en röntgenbild. han berättade att cystan hade dom fyllt ut med ben från den delen dom sågat bort - en bentransplantation helt enkelt. Det växer fast och blir precis som övriga skelettet efter ett tag.

Anna kom tillbaka och jag fick träna att gå i trappa och vi gick igenom dom stående övningarna som också ska göras 2 ggr per dag. Till sist kom Petra med 14:00-tabletterna; 2 Alvedon och 1 Etoricoxib inflammationsdämpande. (Vid 18:00 ska jag ta 1 Eliquis och 1 Targiniq, och vid 22:00 2 Alvedon inför natten. Vid behov ska jag ta 1 OxyNorm, för att komplettera medicinlistan.)

Dottern och vännen EJ kom och hämtade mig med EJ:s lite högre bil. Jag fick åka rullstol ner till bilen. Sen gick dottern tillbaka med rullstolen och hämtade ut alla mediciner på apoteket. Hemma hade dottern monterat ihop toalettförhöjaren och bäddat gästsängen på samma våning med nya lakan. Jag tog en OxyNorm och lade mig att vila ett tag. Sen har kvällen rullat på med middag, prat och vila.  Maken hämtade en extra sittdyna hos moster UB, så jag kan ha en vid skrivbordet och en i köket/vardagsrummet.

Det känns helt OK även om det känns att dom har varit inne och bråkat i höften.



torsdag 14 november 2019

6½ år: Inskrivning

I förrgår var jag på läkarbesök som del i den årliga hälsokontrollen. Allt var bra. Hörseln var till och med lite bättre än förra året; jag trodde att det var tvärt om.

Igår var det inskrivning inför operationen. Först fick jag träffa kirurgen Per som ska utföra operationen. Vi pratade om operationen och mitt hälsotillstånd. Protesen han planerar att sätta in är av titan, och inte en cementerad. Men det är först när dom gått in och ser hur bra skelettet är som dom bestämmer slutgiltigt. Jag berättade om magen som varit besvärlig till och från i två veckor, men nu verkar den ha stabiliserat sig. Han verkade inte orolig för det. Jag fick svar på vilka mediciner jag måste sluta med inför operationen och hur det kommer att bli i security på flygplatser efteråt (det kommer att tjuta, men då gör dom en manuell kontroll så är det bra med det). Så frågade jag om hälkilarna som sjukgymnasten introducerat. Han mätte och tyckte inte att jag behöver några. Operationen kommer inte göra någon skillnad.

Så fick jag träffa narkosläkaren Håkan. Jag kommer att få sövning, och det är jag glad för. Skönt att vakna upp först när allt är klart.

SSK Marcelle tog EKG som var bra och skickade mig att ta blodprov på labbet - 2 rör.

Efter en liten paus då jag klarade av biblioteks-besök och lunch var det genomgång med sjukgymnasten på avdelningen. Det var närmare 15 höftpatienter där och kanske 5 medföljande. Sjukgymnasten Hanna gjorde en jättebra presentation om hur det kommer att gå till under och efter operationen och efter hemgång. Jag fick bl.a. lära mig att artros är obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk. Eftersom kroppen inte kan bilda nya broskceller så försvarar den sig genom att bilda benceller istället, och då blir det lite knöligt istället för den blanka fina broskytan. Risker efter operationen är att leden hoppar ur led under dom första 6 veckorna (man får en massa instruktioner och restriktioner för att undvika det), blodpropp (undviks med fottramp/rörelse och blodförtunnande tabletter) och infektion. Hanna tryckte på att man inte ska slänga kryckorna för tidigt. Minst 6 veckor ska man ha dom annars försämras läkningen. 1-1½ år tar det innan man har återfått optimal funktion. Mötet avslutades med att vi fick hämta ut hjälpmedel som man hyr för 100:- per grej. Jag fick toa-förhöjning, dusch-pall, 2 olika förhöjningskuddar, griptång och strumppådragare (man får inte böja sig efter operationen). Det fanns sängförhöjare för medar, men dom var rätt tunga, och maken har kommit på att det kan vara ett bra sätt att få användning av Bra Böckers uppslagsverk, så det får bli så istället.

Nu är jag väl förberedd. På måndag är det dags. Jag får se när jag orkar skriva något efter det.


onsdag 30 oktober 2019

6½ år: Tandläkarbesök, pedagogisk film och diarré

Var hos tandläkare Sia förra veckan på rutinkontroll. Sköterskan Yvonne frågade om jag har någon protes inopererad, så jag berättade att jag har det om en månad. Det var bra att veta, sade hon, för har man en protes ska man ta en antibiotikatablett en timme före besöket. Tydligen är bakterierna man har i munnen väldigt klibbiga. Blöder man under tandläkarbesöket kommer dom ut i blodomloppet. Normalt är det inte några problem, men har man en protes fastnar bakterierna lätt där och sätter igång en infektion, och den kan vara svårt att bli av med. Därför vill dom att man ska ha antibiotika i blodet under tandläkarbesöket. Så i framtiden ska jag gå ner och hämta en tablett några dagar innan och ta den en timme före besöket. Jag dubbelkollade i broschyren jag fått om höftoperationen, och där stod det som jag trodde att detta gäller dom tre första månaderna efter operationen. Men det känns bra att dom är extra nitiska, så jag tackar och tar emot även efter det.

Tandläkarbesöket gick bra; inga hål eller skador, men lite tandsten som dom tog bort (och det blödde mycket riktigt lite på ett ställe).

I övrigt kämpar jag på med sjukgymnastiken. Är nere på gymmet ett par gånger i veckan och försöker hinna med att göra träningsprogrammet hemma två gånger alla andra dagar.

På Svenska Höftprotesregistrets hemsida finns en bra och pedagogisk film om höftledsoperationen, om ni vill veta mer om hur det går till.

Idag har jag haft vattendiarré hela dagen. I övrigt mått bra och kunnat äta som vanligt. Det är min mage som får frispel emellanåt efter stamcellstransplantationen, men den här gången slapp jag hinken i alla fall. Hoppas det är bra igen imorgon!

tisdag 15 oktober 2019

6½ år: Bentäthetsmätning, hälsokontroll och gynekologen

Det har varit en hektisk dag! Jag hade tagit ledigt från jobbet och bokat in en massa vård-aktiviteter och passade på att få lite annat gjort.

Kl. 8.00 var jag på Huddinge Sjukhus för bentäthetsmätning. Jämfört med förra gången för 4 år sedan har dom lagt till en scanning från sidan för att få bättre koll på ryggraden som jag förstod det.

På väg hem tvättade jag bilen för att lite senare på dagen få den besiktigad. Inga anmärkningar.

Väl hemma igen planterade jag lite lökar i terrass-lådan som maken grävt om och förbättrat jorden i. Jag ser verkligen fram emot att få se tulpaner och iris komma upp i vår.

På eftermiddagen var jag på husläkarmottagningen för årets hälsokontroll genom jobbet. Första delen som genomfördes av SSK Pia innefattade blodprov, vikt- och längd-mätning, hörselkontroll (där finns en del brister), spirometri (lungorna funkar normalt), EKG (ser bra ut) och blodtrycksmätning (131/95 - inte helt perfekt trots tabletterna). Jag fick också med mig en burk för avföringsprov. Vid återbesöket hos läkaren i november får vi kolla hur blodtrycket utvecklar sig och om vi ska justera medicineringen.

Efter en snabb, sen lunch (blodproven skulle tas på fastande mage) plockade jag upp mamma, och vi åkte till gynekologen för kontroll tiderna efter varandra. Jag har inte varit på 4 år, vilket min husläkare inte var så nöjd med. Allt såg i alla fall bra ut, och vartannat år tycker Dr Yacoub är ett lagom intervall.

Dagen avslutades med en trevlig fikastund hos faster och farbror som bor helt nära gynekologmottagningen.

lördag 5 oktober 2019

6½år: Årskontroll på hematologen

Snart är säsongen över, men jag njuter så länge det går.
I tisdags var jag på Huddinge Sjukhus för årskontroll på Hematologen. Det känns nästan som att träffa en gammal kompis när jag strålar samman med Dr Katarina. Väldigt trevligt, och det verkar hon också tycka. Det är väl kul med en så frisk patient.

Blodvärdena är ju superbra - det visste jag redan. Jag berättade om mina artros-problem, och det kom henne att tänka på bentäthetsmätning. Inte för att det har något samband med artrosen, men jag har också tänkt på det för jag har blivit ca 6 cm kortare sen mina ungdoms dagar, och det är lite väl mycket. Sist jag gjorde det var för 4 år sedan, och då var det lite begynnande benskörhet, men inget man behöver behandla. Dr Katarina skrev i alla fall en remiss på bentäthetsmätning.

Så pratade vi lite om Dr Eriks forskningsstudie om hjärntrötthet, som dragit ut på tiden men där rapporten snart är klar. Det ser jag fram emot.

Igår fredag var jag på återbesök på husläkarmottagningen rörande blodtrycket. Jag har tagit det själv ett par gånger hos mamma som har en blodtrycksapparat, och då har det varit bättre men inte bra (ca 135/100). Jag träffade SSK Alexandra som tog trycket som nu var 135/80. Måltrycket som Dr Anders satt upp är 135/85, så jag har nått målet. Jag fick recept på fler tabletter i samma dos, och om två veckor ska jag dit för provtagning inför årliga hälsokontrollen via jobbet, så då kan dom kolla igen.

söndag 22 september 2019

6½ år: Blodtrycket omhändertaget

Mina pelargoner tokblommar nu när hösten kryper sig på.
Jag var hos husläkaren Anders i torsdags för att få ett grepp om blodtrycket. Det var lite bättre än vanligt, 155/110. Ganska bra tyckte jag. Det tyckte inte Dr Anders. Eftersom jag nyligen tagit blodprov inför års-besöket på hematologen hade han redan kollat upp att det inte var något fel på andra organ, så han skrev ut Losartan 50 mg att start med. Återbesök hos sköterskan om två veckor, och hon kan vid behov dubbla dosen. Två veckor senare bokade vi in provtagning för årets hälsokontroll för att ytterligare följa upp och byta medicin vid behov.

Jag började ta tabletterna i torsdags, och har inte haft huvudvärk sen dess vilket är ovanligt. Före det hade jag huvudvärk var och varannan dag. Dessutom tycker jag att jag sover lite bättre. Vet inte om det har något samband, men jag tackar och tar emot.

onsdag 18 september 2019

6½ år: Höftoperation bokad

Dr Anna ringde i måndags som lovat. Hon hade tittat på MR-utlåtandet och kunde berätta att utgjutningen i högerhöften beror på begynnande artros som gör att hinnorna blir irriterade och ledvätska ansamlas. Jag hade fått en kallelse till höftkirurgen på Ortho Center, och då var hon nöjd.

Idag träffade jag Dr Per, som tittade på dom olika röntgenbilderna, utlåtandena och undersökte mina höfter. Med tanke på hur sliten vänsterhöften är var han förvånad över att jag ändå klarar mig så bra som jag gör. Men det är helt klart läge för en operation om jag vill, och det vill jag. Han förklarade att bencystan ("subkondrala cystor") är en hålighet som är kopplad till artrosen. Det beror på en långvarig inflammation som gjort att skelettet får förhårdnader och däremellan skapas håligheter som fylls med ledvätska som med tiden blir geléaktig. Min största är ca 1 cm, och under operationen rensar dom ur den och fyller med cement.

Högerhöften är svullen och har begynnande artros precis som Dr Anna beskrivit. Det finns inga tecken på något annat konstigt, och den behandlas bara med sjukgymnastik tills vidare.

Vi bokade in ett förberedande besök (inskrivning) med Dr Per, narkosläkaren och provtagning 13/11, och själva operationen 18/11. Jag fick med mig en broschyr med information, däribland gymnastik-övningar att göra inför operationen.

Jag har sen nästan ett år tillbaka haft högt blodtryck, men har tänkt att det ska sjunka igen när allt lugnar ner sig. Detta har dock inte hänt, och idag var det ca 165/125. Alldeles för högt tyckte Dr Per, så han sa till mig att ordna en tid och få bukt på det snarast. Jag lyckades få en tid hos min husläkare imorgon, så det ska vi nog få ordning på innan operationen.

onsdag 4 september 2019

6½ år: Kinesiologi, MR-resultat och blodprov

Dagen efter förra inlägget var jag på en tjänsteresa. En av deltagarna har studerat kinesiologi och praktiserar det på fritiden. Hon såg att jag gick konstigt och att smärtan högg till i knät nerför trappor. När vi fick vänta på tåget 20 minuter behandlade hon mitt knä genom att hitta smärtpunkter, trycka på knäskålen och smärtan försvann. När hon var klar sa hon åt mig att gå, så jag gick längs perrongen och nerför trappan helt utan stöd och utan smärta. Hela hållningen blev dessutom bättre liksom rörligheten i höfterna vilket jag inte kan förstå. Det är klart att det ömmar lite i knät ibland, men det har inte kommit någon skärande smärta nerför trapporna sen dess, så det är en stor förbättring. Häftigt!

Förra veckan var jag hos sjukgymnasten Carina. Jag känner mig rörligare och har mindre smärta i knät och högerhöften, men mer i vänsterhöften. Kinesiologin i kombination med min ihärdiga sjukgymnastik senaste tiden (2-3 gånger/vecka på gymmet och några övningar hemma alla mellanliggande dagar) har antagligen givit resultat. Jag fick några nya övningar för ryggen och vi bestämde att jag ska fortsätta träna själv och höra av mig när jag har behov.

Igår var jag hos Dr Olle på Spine Center och fick resultatet av MR-undersökningen av bäckenet. Röntgenutlåtandet löd:
"I höger höftled finns en tämligen kraftig utgjutning. Brosket är generellt något tunt i leden.
På vänster sida föreligger höggradig artros med ställvis totalreducerat brosk samt subkondrala cystor och skleros.
Lätta trokanteritförändringar bilateralt.
I övrigt har senor och muskler ordinärt utseende."
I princip innebär det kraftig artros på vänstersidan så det emellanåt gnuggas ben mot ben helt utan brosk. På högersidan någon form av vätskeansamling som möjligen beror på en inflammation. Själv tror jag att inflammationen kan bero på felbelastning för att jag kompenserar för smärta, och Dr Olle höll med. Han är dock inte höftläkare, utan planerade att skicka en remiss till en sådan för att diskutera att eventuellt byta ut vänsterhöften. Idag fick jag dock besked om en telefontid till Dr Anna som remitterade mig om två veckor, så jag får väl se vad hon har att säga.

Jag har fått kallelse till det årliga läkarbesöket efter transplantationen om en månad. I morse åkte jag till labbet och lämnade 4 rör blodprov inför det, och på eftermiddagen låg resultaten på 1177.se. Fantastisk service! Alla resultat låg inom normalintervallet. Härligt!

torsdag 22 augusti 2019

6½ år: MR och sjukgymnasten

Igår var jag på MR. Jag gjorde den på Aleris Röntgen Järva, för där fick jag tid snabbare och det är närmare hem. Det är en ganska ny mottagning med enkla lokaler, och verkar fortfarande vara under ombyggnad, men apparaten och personalen verkade funka som dom skulle så undersökningen gick bra. Han som utförde undersökningen nämnde att han såg lite vätska i högra höften, men resultatet skickar han till remitterande läkare.

Idag hade jag tid hos sjukgymnasten Carina. Hon kollade om jag borde ha högre hälkil, men tyckte 5 mm-kilen jag har är rätt. Så bearbetade hon högra höften med retström som värmer och stimulerar cellerna på djupet, massage och akupunktur. Det kändes bra. Jag ska fortsätta med mina övningar, och tycker faktiskt att jag är lite rörligare av träningen även om jag fortfarande är stel och det ibland hugger till i endera höften eller knät.

torsdag 15 augusti 2019

6½ år: Knät undersökt och besök hos sjukgymnasten

Högerknät som börjat krångla har blivit sämre. Det är som innan det totala haveriet i vintras; ibland hoppar det till och hugger till av smärta, och det är lite svullet och gör allmänt ont. Jag var rädd att en bit till av menisken hade lossnat, så jag ordnade en tid hos ortopeden. Idag fick jag träffa Dr Magnus som undersökte mig förra gången. Han kollade på journalanteckningarna från operationen och på knät för att bilda sig en uppfattning. Det är ingen bit som har lossnat, utan med artrosen blir det skrovligt så friktionen gör att det hakar upp sig och hoppar till. Det är det jag känner och alltså inte en menisk-bit som kommit i fel läge. Den riktigt dåliga delen av menisken (större delen av den yttre) tog dom bort, och det som är kvar är lite slitet men inte lika dåligt. Man kommer inte göra en titthålsoperation till, utan jag får försöka stärka upp knät med sjukgymnastik. Om det blir riktigt dåligt i framtiden får man byta ut knäleden istället.

Lämpligt nog hade jag en tid hos sjukgymnasten Carina en timme senare. Hon fick kopia på mina båda röntgensvar, och jag berättade vad ortopeden sagt. Jag fick en ny övning för knät, tog bort en gammal som gör för ont och så bokade vi en ny tid nästa vecka. Vi tror båda att smärtan i högerhöften beror på att jag kompenserar den slitna vänsterhöften så det blir felbelastat. Smärtan i ländryggen kommer antagligen från förslitningarna där ("Relativt uttalad intervertebralledsartros inom mellersta och nedre ländryggraden med hypertrofi av facettleder" för att vara exakt), och det enda man kan göra är träna. Vi får jobba vidare med det nästa vecka.

Det kom aldrig någon kallelse till MR, så jag ringde och kollade. Det visade sig att Dr Anna hade skickat remissen direkt som hon sade för två veckor sedan, och Sabbatsberg hade fått den men av någon anledning missat att kalla mig. Nu har jag fått en tid i nästa vecka i alla fall, så får vi se vad dom kan komma fram till rörande höfterna.